Vindkraft en dålig affär

Förre centerpartiledaren/energiministern Maud Olofsson ska bli styrelseledamot i vindkraftsföretaget Arise Windpower. Var ska sleven vara om inte i grytan?

Under sin tid som energiminister 2006-2011 blev Maud Olofsson en ikon för vindkraften. Hon  bidrog till att skapa de ekonomiska kryckor som håller den gående. Utan statligt stöd i form av elcertifikat och strömlinjeformade tillståndsregler som urholkat den enskildes möjligheter till protest skulle vindkraften i Sverige inte existera. 

 Många människor avskyr vindkraftsnurrorna. Motståndet har fokuserats i en egen förening Svenskt landskapsskydd. Centerns/Maud Olofssons envisa satsning på vindkraften och påhittet ”rädda jordens klimat” bidrog till partiets förlust av sex mandat i riksdagsvalet 2010. Som följd fick Olofsson sluta som partiledare/ energiminister och det bäddas nu för hennes vidare försörjning. Det besläktade Miljöpartiet, som talade tyst om klimatet, gick istället upp sex mandat.

Den pågående utbyggnaden av vindkraften i Sverige är beslutad av regering/ riksdag och styrs av statliga myndigheter. Den går tillbaka på EU-direktiv som syftar till att eliminera unionens koldioxidutsläpp (en idé som möjligen kommer att modifieras av den krassa internationella verkligheten). Planeringsmålet är 10 TWh/år vindkraftsproduktion till 2015 och 30 TWh/år till 2020.

Notera skillnaden mellan installerad effekt och produktion. Första januari 2012 fanns i Sverige 2 017 vindkraftverk med en total installerad effekt på 2 730 MW. Endast hälften av dem, 1 073 verk, var i drift hela året. Under 2011 producerade vindkraften 6,1 TWh, 4 procent av Sveriges totala elförbrukning 150 TWh. För att nå planeringsmålet 10 TWh till 2015 behövs ca 2 500 verk; för 30 TWh till 2020 får man räkna med tre gånger så många, dvs 7 500 vindkraftverk.

Ett problem som sällan nämns är vindkraftens krav på reservkraft då vinden är för svag (<5m/s) eller för stark (>25 m/s). Eftersom elströmmen måste genereras i samma sekund den ska användas krävs att reservkraften är snabbt reglerbar. I Sverige används i första hand vattenkraft, i Danmark, Tyskland och Storbritannien kol/gas/oljekraftverk. Reglering med kärnkraft är svårt och långsamt. I Sverige har kärnkraft dessutom dålig regularitet (runt 80 procent) med den kvarglömda/förbrända dammsugaren i Ringhalsreaktorn som parodiskt exempel.

Om/när vindkraften producerar 30 TWh/år blir möjligheten att reglera med vattenkraftens ca 65 TWh/år otillräcklig. Problemet är tills vidare en icke-fråga.

Uppfinningar och  genomslag

Ett känt amerikanskt uttryck säger ”Build a better mousetrap, and the world will beat a path to your door” (Bygg en bättre råttfälla, och världen kommer röja en väg till din dörr). Andemeningen är att en bra uppfinning blir efterfrågad och säljer sig själv. Ingen övertalning eller statliga subventioner behövs.

Samma tanke uttryckte Michael Faraday (1791-1867) när brittiske finansministern William Gladstone (1809-1898) frågade honom vad det var för mening med elektriciteten. ”One day sir, you may tax it” (En dag sir, kan ni beskatta den).

En original Boulton-Watts ångmaskin fotograferad i början av 1900-talet.

När Thomas Newcomen och James Watt i industrialismens gryning byggde sina första ångmaskiner såg företagarna genast maskinernas potential och köade för att köpa dem. James Watt blev en rik man. Ett exempel närmare nutiden: den som köpte Apple-aktier ca 1990 – samtidigt som Forrest Gumps Momma som trodde hon köpte aktier i en fruktodling – har tjänat en vacker slant. Fossilbränslesamhället vimlar av framgångsrika innovationer: sprayburken, digitalkameran, elektronblixten, kvartsuret, mikrovågsugnen, penicillinet, p-pillret … listan är mycket lång. Dit hör också hangarfartyg, fjärrstyrda attackdrönare, kärnvapen, Hercules flygplan …

Vindmöllan, å andra sidan, är ett lågteknologiskt påhitt som sannolikt funnits sedan Hammurabis tid 1750 f.Kr. Den hade i praktiken slutat användas i moderna samhällen, i Sverige omkring 1956 när man gjorde den sista Edvard Personfilmen Där möllorna gå.

När väderkvarnen nu återinförs i form av vindkraftverk möts den av motvilja. Inga köpare bryter väg till fabrikörernas dörrar, ingen finansminister ser vindkraften som objekt att beskatta. Tvärtom måste den stödjas med subventioner och bidrag i årtionden. 

Den som köpte aktier i danska Vestas, tidigare världens största företag i branschen, har fått se aktien rasa från 390 till 60 kr på tre år. Spanska Gamesa, förut fyra i världen, kostade 36:30 euro år 2007. Nu ligger aktien på 2:38 euro (förlust 93 %).

Svenska Arise Windpower är ett litet företag med 38 anställda. När bolaget introducerades 2008 kostade aktien 55 kr; nu säljs den för 35 kr. En nätt förlust på 36%.

Vid starten behövdes en galjonsfigur och valet föll på emigranten Pehr G Gyllenhammar. Gyllenhammar fick sparken av Volvos styrelse 3 december 1993, sålde sina och familjens 10 000 Volvoaktier dagen därpå (varefter kursen steg brant) och flyttade till London. Efterhand har han tagits till nåder igen i Sverige. (Ganska likt Percy Barnevik, också London, som inte var vatten värd efter den skandalösa miljardpensionen från ABB 2002 men som nu beskrivs som renhjärtad filantrop.)

Börsintroduktionen av Arise Windpower 2010. Det är lätt att förstå varför Gyllenhammar ser så glad ut.

För ordförandeskapet i Arise har Gyllenhammar ett arvode på 750 000 kr/år, vilket är osannolikt mycket för styrelseuppdrag i ett företag med 38 anställda. Dessutom fick han 446 639 aktier (à 55 kr = 24,6 miljoner kr) i bolaget. Till detta adderades 197 500 teckningsoptioner med en lösenkurs på 32 kr (= 6,3 miljoner kr) som han sålt. Helt klart är vindkraften lönsam för somliga.

Maud Olofsson bör vara rätt person som styrelseledamot i Arise Windpower som inte skulle klara sig utan tillgång till den statliga modersmjölken. Om någon känner irrgångarna i vindkraftsatsningarna är det Olofsson; hon var med och skapade dem.

Vilseledande prat

För politiker och klimatlobbyister är det en andra natur att tänja på fakta, ljuga som det kallas. Maud Olofsson:

– Vindkraften är ju ett bra sätt att minska kostnaden för kunderna. Det är tack vare vindkraften som vi har kunnat hålla nere elpriserna i vinter när kärnkraften har stått stilla. Vi behöver ett tredje ben: när det är hög förbrukning kopplar vi in kol och olja som höjer marginalpriserna. Vindkraften håller dem nere och det är väldigt bra för elkunderna.

För dagens elkonsumenter spelar produktionskostnaden ingen roll. Vattenfall:

Elpriset bestäms inte av produktionskostnaden, utan av tillgång och efterfrågan på elmarknaden, en marknad med flera hundra aktörer. Det fastställs timme för timme året runt på den nordiska elbörsen Nordpool, med säte i Oslo. Priset beror på utbud och efterfrågan. Vid stor efterfrågan måste kraftslag med högre produktionskostnader sättas in för att möta efterfrågan. Då stiger priset.

Prissättningen är så ordnad att den sista dyraste produktionsformen bestämmer priset för hela utbudet. Om ett koldioxidbeskattat kolkraftverk dras igång höjs priset även på obeskattad vattenkraftsel. Exempelvis för norska Statkraft vars vattenkraft kostar 6,3 öre/kWh att producera och som säljs till genomsnittspriset 37,8 öre/kWh.

Sanningen är att vindkraften ökar elpriset genom de avgifter som läggs på all annan elproduktion. Exempelvis har den danska vindkraften medfört bland de högsta elpriserna i EU, inte bara i Danmark utan även i södra Sverige. Nätområde SE4 (södra Småland, Halland, Skåne, Blekinge, Öland) har Sveriges högsta elpriser pga det danska behovet. Utan styrmedel skulle den i Sverige kontroversiella kolkraften bli det billigaste alternativet, följd av den lika kontroversiella kärnkraften. Vindkraft lever på bidrag.

Gåtfulla strömningar

Trosuppfattningar och känslomässiga värderingar går i vågor genom samhället. Artonhundratalets industrialism, som innebar fattigdom och eländiga liv för miljoner människor, sådde fröerna till marxism, socialism och nykterhetsrörelser. Möjligen var industrins behov av skolad arbetskraft likaså ursprunget till folkskolan och den allmänna folkbildningen. Kanske också till de frikyrkliga rörelserna. Alla kulminerade och vissnade under nittonhundratalet.

I Sverige skildes kyrkan från staten 1 januari 2000. Skolväsendet kommunaliserades 1991. Staten är nu i full färd med att avsäga sig ansvaret för sjukvården. I vad mån den ansvarar för den allmänna pensioneringen är en öppen fråga. De tidigare socialistiska/marxistiska partierna med socialt ansvar är tomma skal som febrilt söker efter nytt innehåll.

Blindgångare: Länge var feminism, anti-rasism och miljöaktivism/ klimataktivism pålitliga röstsamlare. Alla svenska politiker blev ”feminister” redan under Göran Perssons regeringstid 1996-2006. Klimatet vill nu sex av åtta riksdagspartier med 310 av 349 mandat ta ansvar för. Något menlösare och mindre partiskiljande än feminismen och klimatfrågan finns knappt; ändå satsar Vänsterpartiet hela sin fortsatta överlevnad på dem.

Tickande bomb: Religiösa och etniska skillnader har större politisk sprängkraft än det mesta i samhället. Den tvivlande kan se på Irak, Syrien, Israel/Palestina, Afghanistan. Inget i Sveriges historia indikerar att svenskar skulle vara annorlunda.  Tvärtom har förföljelser mot zigenare/romer, lappar/samer och ”tattare” präglat landet i århundraden. Under 1900-talet förstärktes hetsen med eugenetiskt (rashygienskt) motiverad tvångssterilisering som pågick till 1975.

Samefamilj omkring år 1900.

Trots Sverigedemokraternas genombrott som riksdagsparti valet 2010 är invandringen en elefant i det politiska rummet. Det tidigare helvita protestantiska Sverige har på fyrtio år fått vid pass en halv miljon muslimer. Islam är den aktivaste religionen med de ivrigast troende. Det finns en spridd ovilja mot den nya ”mångkulturalismen” i folkdjupet. Den blir en självklar syndabock om/när ekonomin går dåligt. Tills vidare låtsas partierna som om problemet inte finns.

Då tilltron brister

När ett parti eller en rörelse förlorar folkets förtroende är slutet nära. Undergången kan komma plötsligt och få oförutsedda följder. Ett gott exempel är krossandet av Laborpartiet i Queensland, Australien, 24 mars 2012. Partiet föll från 51 till 7 mandat i Parlamentet, partiledaren Anna Bligh avgick och konkurrenten Liberala Nationella Partiet fick makten och 78 av Parlamentets 89 mandat. Mest häpen blev typiskt nog ledaren Anna Bligh.

Händelsen ansågs inte lämpad för svenska folket och berördes inte av svenska media. Internationellt kallas den En historielektion i ledarskap och har orsakat många bekymrade ansikten hos partistrateger. Pointman tar upp frågan i Political fracture points and power vacuums (Politiska brytpunkter och maktvakuum). Hans tro är att Barack Obama går mot en sådan brytpunkt i presidentvalet 6 november 2012; glappet mellan retoriken och gärningarna har blivit för stort.

Ett stort förtroendeunderskott har drabbat klimatrörelsen. Ingen tror på Maud Olofssons Det är tack vare vindkraften som vi har kunnat hålla nere elpriserna i vinter. Ingen tror ens att hon själv tror det. Ingen tror heller att Sverige med 1,6 promille av klimatutsläppen genom självspäkning kan göra något i frågan. 

Hur det går för Arise Windpower är i det stora sammanhanget betydelselöst. Pehr G. Gyllenhammar klarar sig utan den sidoinkomsten, Maud Olofsson likaså. De 38 anställda skulle göra större nytta om de reparerade järnvägens luftledningar som har en förarglig tendens att ideligen rivas ner.

Men nog har företaget ett oväntat stort och kostsamt huvud på en så liten och klen kropp.