Metanhydrat/ metanklatrat: det slutliga fossilbränslet?

En framträdande egenskap hos fossilbränslesamhället vi lever i är dess livskraft och anpassningsförmåga. Biologiskt kan man jämföra det med arter som råttan eller kackerlackan: oälskade, till och med avskydda men sgs omöjliga att ta död på. Personligen tror jag fossilbränsleteknologin – i princip oxidation av C, kol – kommer att vara basen för samhällets energiförsörjning länge än. (100-300 år för att sätta en siffra på det.)

Turligt nog för människan och klimatet tyder allt mer på att AGW-hypotesen är överförenklad och i praktiken fel: jordens klimat regleras inte primärt av koldioxiden i atmosfären. Det styrs av många faktorer i ett komplicerat samspel där forskningen efterhand får resurser att finna nycklarna: avbildande och strålningsmätande satelliter 1978, Argo marinsensorer 2000, koldioxidmätande satelliter 2008.

Industrisamhällets sätt att exploatera kolet-oljan-gasen styrs av krassa kapitalistiska och geopolitiska beslut som är genuint egoistiska. Varje affärsman genomför lönande affärer även om de drabbar oskyldiga, varje stat utnyttjar sin militära och ekonomiska makt för att lägga under sig naturtillgångar. Det är inte en slump att USA råkat ”befria” Kuwait, Irak, Libyen och nu hotar Iran. Världssamhället kan bara se på, eller som Sverige, hjälpa till.

Svenskt stöd till "befrielsen" av Libyen.
 
Tro inte att fossilbränslesamhället kommer att inspireras av knattespelaren/ elvaprocentaren EU och sluta elda fossila bränslen. Tvärtom tar världen tacksamt emot de överblivna tillgångarna för eget bruk. Koldioxiden (3,7 ton för varje ton C) fördelas jämnt till sista ppm i atmosfären.

Aptiten växer medan man äter

Kol: I industrisamhällets gryning 1700-1800 var stenkol det revolutionerande bränslet. Newcomens första ångmaskin byggdes 1712, när Karl XII satt i Bender. Den nya kraftkällan slukade kol; i gengäld ökade den möjligheten att pumpa vattnet ur djupa gruvor och hissa upp kolet till markytan. Dit kolet fanns fördes järnmalmen och där växte industrierna upp.  Artonhundratalet blev kolets och ångans tidevarv.

Olja: År 1859 gjorde ”överste” Drake världens första oljeborrning i Titusville, Texas. Då producerades i första hand fotogen för belysning i fotogenlampor. Samtidigt som Norge sa upp unionen med Sverige (1905) började den bensindrivna automobilen etablera sig. Första världskriget 1914-1918 medförde ett språng i förbrukningen av olja som drivmedel. Tendensen stärktes under andra världskriget 1939-1945 och år 1965 gick oljan förbi kolet som viktigaste energikälla.

Gas: Naturgas (vanligen metan) förekommer i nära anslutning till kol- och oljefyndigheter. Som ”gruvgas” är den en yrkesfara i kolgruvor. Efter andra världskriget har naturgas blivit ett fossilt bränsle i sin egen rätt. Ryska Gazprom är världsledande exportör och EU är en stor importör. Så stor att unionens handlingsfrihet gentemot Ryssland är begränsad. En ny borrmetod, fracking, har senaste tio åren ökat de potentiella förekomsterna så mycket att IEA talar om en ny världskarta för energin.

Länge brände man av gasen som överflödig. Det är numera nästan bortlagt eftersom gasen har ett ekonomiskt värde.

Mätt i koldioxidutsläpp har användningen av fossila bränslen ökat stadigt sedan industrialismens början. Under 1800-talet var utsläppet 45 gigaton, under 1900-talet 1 001 gigaton, hittills under 2000-talet 300 gigaton. Inget tyder på att det ska minska. Samhället har sedan tvåhundra år assimilerat fossilbränslena i systemet och kan lika lite klara sig utan som en människa utan hjärta, lungor och blodomlopp.

Tunga aktörer som USA:s EIA, OECD:s IEA och ExxonMobil är samstämmiga:

”It does not matter whether policies remain the same or whether anti-fossil fuel policies are enacted—fossil fuels will continue to produce 75 to 80 percent of the world’s energy by 2030.”
(Det spelar ingen roll om politiken förblir densamma eller om anti-fossilbränsle politik införs – fossila bränslen kommer fortsätta producera 75 till 80 procent av världens energi år 2030.)

Svenska klimatlöften, typ, att få till stånd en grön omställning i Sverige och världen, är en av huvudanledningarna till att jag vill leda Centerpartiet är bara myggans pip i sommarkvällen.

Metanhydrat

Mycket stora mängder metan/ naturgas finns bundet med vatten i  form av metanhydrat även kallat metanklatrat. Det är en vattenbaserad is med metan bundet i kristallstrukturen som från början bara troddes förekomma i solsystemets yttre. Nu vet man att stora mängder finns 100-900 m ner i sedimenten i kalla hav. Dessutom i lagerföljder längs tundrans periferi.

Förekomsten av organiskt kol i jordens reservoarer. Den stora dominansen för kol bundet i hydrat är ny kunskap. Den revolutionerar tänkandet kring den fortsatta fossilbränsleteknologin.  Än är de nya förhållandena inte assimilerade i de politiska, ekonomiska och teknologiska samhällsbilderna.

Stora mängder betyder verkligen stora. Självaste US Department of Energy citerar en siffra på 20 biljoner (10¹²) kubikmeter metangas. Räknat som C, (kol, eller som klimatbyråkrater säger, carbon) är det dubbelt så mycket som alla andra fossila bränslen ihop.

Den som tror att dessa enorma tillgångar ska få ligga ifred av klimatskäl får fritt från lektionen.

Ignik Sikumi: I samarbete mellan ConocoPhillips, Houston, och Japan OGMEC, Japan, pågår ett pilotprojekt vid Ignik Sikumi 50 km väster om Alaskas stora oljefält Prudhoe Bay, startpunkten för The Alaska Pipeline. Man har borrat 792 m ner i den frusna marken och utvunnit metan under 13 dygn genom att ersätta den med koldioxid. Reaktionen sker molekyl för molekyl utan att orsaka värmeutveckling och smältning av isen. Proceduren bör väcka uppskattning hos klimatbekymrade eftersom den dels innebär kvittblivning av koldioxid, och dels produktion av metan som vid eldning bara ger 60 procent av koldioxidutsläppet från koleldning räknat joule för joule.

Metanhydrat-is i sedimentprov

Metanhydratstudiet har åtminstone en specialtidning ”Fire in the Ice” som är inne på elfte årgången.

Mediadebatten

Så kallade klimatinsatser ifrågasätts inte i Sverige. Sex av åtta riksdagspartier med 310 av 349 ledamöter är uttalat klimatengagerade. Klimatet är räddningsplankan för Centerpartiet och Vänsterpartiet som förlorat sina idéinnehåll. Miljöpartiet, däremot, märkte under Wetterstrand och Eriksson att klimaträddning betyder mandatförlust. Om tendensen håller sig är det ajöss! med Centern och Vänstern vid valet 2014.

Maria och Peter märkte hur trötta väljarna var på klimatsnacket och satsade på annat till valet 2010. Väljarna tackade genom att ge Miljöpartiet sex nya mandat.

Svenska dagstidningar, statsradion och statstelevisionen låtsas att klimatkamp och reducering av koldioxidutsläppen ännu har folkens hjärta i Sverige och världen. Barack Obamas helomvändning i klimatfrågan nämns aldrig. Kanadas och Japans exit ur Kyotoprotokollet ges ingen signifikans, inte heller Polens veto mot EU:s Färdplan 2050 som ska sänka unionens CO₂-utsläpp med 80-95 procent från 1990 års nivå. En sådan chikan som att Queenslands klimat- och socialistparti Labor blev utraderat  i valet 24 mars 2012 gås förbi med tystnad.

Att fossilbränslesamhället kanske har flera hundra år till på sig som metandrivet är en tanke för hemsk för att tänkas.

Tidskriften "Forskning & Framsteg" har mer respekt för verkligheten. Redan januari 2011 hade man en artikel Växthusgasen som kan rädda klimatet som tog upp både skiffergas och metanhydrat på ett balanserat sätt. Sveriges PeakOil-charter ASPOSverige hade en kort blänkare i februari 2011 Är metanhydrat lösningen? som varken sa  bu eller bä. Inte roligt för den rörelsen om fossilbränsleteknologin får livet förlängt med femhundra år.

Framtiden

I dagens läge är de sant gigantiska förekomsterna av metanhydrat ingen resurs och definitivt inte en reserv, varken påvisad eller förmodad. Det finns inte teknologi och infrastruktur för produktion och användning. Möjligen befinner sig metanhydratutvinningen där oljeutvinningen befann sig när “överste” Drake gjorde den första oljeborrningen 1859. Då skulle det dröja 49 år till den första T-Forden Tin Lizzie gjorde entré, bilen som tillverkades i 15 miljoner exemplar och för första gången gjorde vanliga människor bilburna. 

Det kan dröja 49 år innan metanhydrat får någon betydelse för vanliga människors levnadsförhållanden. Men att energi från metanhydrat runt år 2061 har stor inverkan på människors vardagsliv är säkert.
 
Skiss till fossilbränslesamhället år 2061: Elen kommer från gaskraftverk och vattenkraftverk. Vindkraftverken fick förfalla efterhand de nådde sin tekniska livslängd 25 år kring 2037. Det sista står på Skansen och hålls igång av nostalgiker med kannibaliserade delar från kommunens återvinningscentraler. Kärnkraftverken ligger i malpåse.

Sedan SJ kört snabbtågskonceptet i botten förstatligades järnvägen. Gamla tågstationer renoverades av friställda från de nedlagda landstingen. Tågen stannar nu vid alla stationer och håller tidtabellen. Biljetter säljs på stationerna. Mentalt slitna byråkrater och kommunpolitiker är frivillig stationspersonal mot att de får köra växellok och dressiner på måndagarna  som är fridagar. Samt klippa små gula hårda biljetter och ropa ”Nästa Hästveda!” Den ofullbordade tunneln genom Hallandsåsen är saluhall för lokalt odlade produkter, hemgjord korv och calvados bryggd på Kiviksäpplen. Sånt går för sig sedan koalitionsregeringen Soc/Mod tog landet ur EU.

Fler människor än någonsin har personbilar som alla går på metan. Vanligast är MetanChing-Lizzie från Kina. Hon släpper bara ut 62 g CO₂/km vilket är bra eftersom koldioxidskatten från 1994 fortfarande är kvar.

Hoppsan, ursäkta. Jag spårade visst ur lite på slutet. Men jag är så trött på de gröna fantasisamhällena.