Storbritannien har alltid varit en gossen Ruda i EU-sammanhang. Landet var inte med i EEC (European Economic Community, 1957-1993) som företrädaren till EU hette. Istället grundade man EFTA (European Free Trade Association, 1960-) som dock tappade luften när landet slutligen gick med i EEC/EU år 1973. (Efter att generalen/presidenten Charles de Gaulle, som inte ville ha med Storbritannien, gått ur tiden 1970.)
Trots att landet med 62,3 miljoner invånare är nr 3 i storlek inom EU (efter Tyskland 81,8 och Frankrike 65,4 miljoner) är relationerna spända. En orsak är EU-byråkratins försök att underminera Londons City och dess ställning som en motsvarighet till Wall Street i New York. Andra skäl kan man löst sammanfatta som det brittiska folkets insulära inställning bäst åskådliggjord genom det kända uttrycket ’fog in the Channel, the Continent is isolated’.
Som Andas lugnt noterat i flera poster har energifrågan varit en särskild källa till kontroverser. Och nu är det dags igen. I dagens Daily Mail finns två artiklar som visar skillnaderna mellan det tyskdominerade EU på ena sidan, och Storbritannien på den andra.
Vindkraft
I den ena – Minister signals end of the wind farm: We can't pepper turbines across the country - enough is enough, declares energy minister – säger ministern för Energi och klimatförändring John Hayes att utbyggnaden av vindkraftverk på land måste bromsas. ”Även om en minoritet av det som är in the pipeline byggs kommer vi att möta vårt 2020 mål.” Hayes meddelar också att han startat en utredning om vindkraftverkens impakt på landskapsbilden och i vad mån de sänker fastighetsvärdena i närheten. På tiden, kan man tycka.
Detta sitter illa hos medregenterna Liberaldemokraterna som i brist på annat är gröna och traditionellt för energi från vind, sol och vatten. Deras ledare Nick Clegg har posten som Deputy Prime Minister (vice statsminister) men hans makt är begränsad av att liberalerna bara har 57 av 650 platser i House of Commons, och 91 av 788 i House of Lords.
Minister John Hayes har även bett vetenskapsmän undersöka klagomålen över oljud från vindkraftverken, samt den eventuella fara för flygtrafiken de utgör genom att de stör radarsignalerna. Som slutkläm säger Hayes att dessa saker inte får baseras på någon ”… bourgeois left article of faith. These things are about the people and I am the people’s minister” (… vänsterborgerlig trosartikel. Dessa saker handlar om folket och jag är folkets minister).
Storbritanniens mål för vindkraften 2020 är 13 TWh/år. I januari 2012 fanns 307 vindkraftsparker (= mer än en vindsnurra) med 4 428 MW installerad effekt. Nominell produktion ca 8 TWh/år. Nyligen har regeringen signalerat en omedelbar reduktion med 10 procent i subsidierna till vindkraften (f. n. 400 miljoner pund om året, 4 275 miljoner kronor) och ett totalt slut på bidragen efter år 2020.
Jäst efter degen 1 november 2012:
Som jag skrev i går tycker inte Liberaldemokraterna om Hayes synpunkter. Deras energiminister Ed Davey reagerade with consternation på artikeln i Daily Mail och fick John Hayes att hålla ett helt annat föredrag vid energikonferensen i Skottland.
En ruta ur dagens artikel är värd att återge. Som syns genererar en typisk vindsnurra el för 150 000 pund om året. Samtidigt får ägarna 250 000 pund i subsidier. Där ligger det sjuka i vindkraften.
Kärnkraft
Storbritannien har 16 reaktorer med 10 GW installerad effekt som normalt ger 16 procent av landets elektricitet. Samtlig utom en är planerade att stängas till 2023, undantaget Sizewell B får köras till 2035.
År 2010 genererade brittisk kärnkraft 62 TWh (16 procent) av det totala behovet 378 TWh. Övrigt var gaskraft 46 procent, kolkraft 29 procent, andra förnybara (mest biomassa) 3,4 procent och vindkraft 2,7 procent. Klassisk vattenkraft levererade bara 0,95 procent vilket säger något om det brittiska landskapet.
Det är alltså bråttom om den brittiska kärnkraften ska ersättas med nya kärnkraftverk, även om man förlänger löptiderna för existerande reaktorer. Man räknar med att den första av ca 19 GW installerad effekt nya reaktorer ska vara on-line år 2018.
Dagens artikel i Daily Mail säger att Hitachi ska bygga sex kärnkraftreaktorer som ska ge el till 14 miljoner hem i 60 år. Avtalet som är värt 700 miljoner pund (7 748 miljoner kr) ska ge arbete åt 12 000 byggjobbare och ingenjörer under byggtiden. Regeringsföreträdare påpekar att inga subsidier ska utgå till projekten: ”There is no taxpayer subsidy in this at all” (Det finns inga skattebetalarbidrag i detta alls).
Vindkraftsbidragen på 400 miljoner pund (4 275 miljoner kronor) om året visar hur dyrt och oekonomiskt det trots allt är med den förnybara vinden som gunås är ”gratis”.
Jag är inte så naiv så jag tror att alla siffror är på bordet i Hitachifallet men två saker slår mig. Dels mängden el som kommer att genereras – 14 miljoner hem i sextio år – och dels byggnadskostnaden 700 miljoner pund. Någonstans finns en hake där. Men ändå, antag att första reaktorn kommer on-line år 2020; under den tiden har vindkraften kostat 8 x 400 miljoner pund = 3 200 miljoner pund (drygt 34 miljarder kr) bara i subsidier. Därtill ska läggas avgifterna för strömmen.
Undra på att PG Gyllenhammar och Maud Olofsson trivs i det svenska vindkraftföretaget Arise Windpower (där svenska skattebetalare genom Tredje AP-fonden varit med och förlorat pengar). Någon gång i en (snar) framtid kommer vanliga väljare att genomskåda spelet med ”förnybar energi”, "biobränslen" och ”vindkraft”. Den dagen kommer ”de gröna” svenska riksdagspartierna att få det ännu besvärligare än de har det i dag.
Det är intressant att se hur Storbritannien, EU:s erkända bråkstake, ändå hävdar sina åsikter i unionen trots sitt sidsteppade läge. Den dag kan komma då Tyskland ser sig tvunget att slå in på samma bana och låta befintliga kärnkraftverk få leva vidare bortom Angela Merkels politiskt motiverade slutdatum 2022.
Det vore inte det första myglet med beslut om nedläggning av atomkraften.
Hej
SvaraRaderaDe brittiska kärnreaktorerna är ganska gamla. Det är bara en som är av modärnare 70-talstyp. I Sverige så är 4 reaktorer byggda efter den äldre beräkningsmetoden och 6 av den nyare. Förutom sämre säkerhet i de äldre reaktorerna så är den praktiska livslängden kortare. C:a 50 år räknar man med att de äldre kan vara i drift emedan de yngre kommer att klara 60 år.
O1 är 45 år gammal 2017, och det är den förväntade livslängden på den reaktorn. O2 och R1 som var färdiga 1974 resp 1976 beräknas tas ur drift före 2025 och R2 beräknas tas ur drift före 2030.
De övriga 6 reaktorerna beräknas tas ur drift mellan 2035-2045.
Vattenfall som förutsättningslöst börjat utreda nybyggnad av kärnkraft, har ett scenario där en reaktor skall vara klar någon gång kring 2027-2030 och en andra ny reaktor 2033-2037.
/Jan
@ Jan
SvaraRaderaNya KKV i Sverige förutsätter att vi lyckas få bort både Centern, miljöpartiet och troligtvis även fd kommunistpartiet ur riksdagen. Vidare måste de befintliga restriktionerna (som behövdes för att rädda ansiktet på Mad Maude) tas bort. Om moderaterna lyckas med sin plan att snärja mp så kommer det att stå oss synnerligen dyrt och kosta mycket mer än bara ett totalförbud för kärnkraft i landet (cart blanche för vindkraft och solceller och i värsta fall bromsning av vattenkraft som vår "eminenta" energiminister svamlade om här om dagen när hon skulle preemptivt rycka åt sig "biogassatsningen". Kunde vi få en grundlag mot "politikersatsningar" eller åtminstone en författningsdomstol med möjlighet att åtala politiker för "brott mot folkförmögenheten" så skulle vi stå oss bättre. Ja icke att förglömma att vi behöver ju en författning värd namnet också i stället för det snömos vi nu har!
bom
Det räcker med att C försvinner och SD åker in i stället.
RaderaSD är det enda parti vi kan lita på i energi- och miljöfrågor för närvarande.
Hej Bom
RaderaJag är också osäker på om det kommer att byggas några nya kärnkraftverk i Sverige. För att ett nytt kärnkraftverk skall byggas tror jag att det behövs någon form av subventioner. Det kommer inte centern att gå med på.
I Finland är nästan alla tillstånd klara för att bygga en ny kärnreaktor i Pyhäjoki. En liten men viktig detalj återstår, finansieringen. Trots lånegarantier och prisgarantier från finska staten har flera delägarna velat hoppa av för att de anser att garantierna är för dåliga. Bråket har gjort att största delägaren, E-On med 34% andel, har hoppat av. Den andra delen på 66% som består ca 20 finska kraftbolag så finns det flera som vill hoppa av, men de är bunda av ett inbördes avtal att vara kvar så länge en majoritet vill det.
När det är svårt att finansiera en kärnkraftsutbyggnad i Finland, där staten ger garantier, så förefaller det osannolikt att det skulle byggas ett nytt kärnkraftverk i Sverige utan subventioner. Vi har ju också ett betydligt lägre elpris i Sverige.
Det är lättare att hitta finansiärer till vindkraft och kraftvärme än till kärnkraft, även om lönsamheten skulle vara mycket bättre för kärnkraft. Det stora kapitalbehovet gör att endast ett fåtal bolag mäktar med en sådan investering. Den långa byggtiden är ett annat hinder.
/Jan
Helvetet är ett mänskligt påfund där sanning förnuft och logik upphör att existera. Den fåraklädda vargvänstern kommer skapa helvetet på jorden ... ännu en gång med sin utopiska riddar- och medeltidspolitik.
SvaraRaderaDeras sturskhet, inkompetens och generella aningslöshet, gränsande till religiös tro, kommer bli allas vår undergång om vi låter dem hållas.
/alltärusasfel
Vänner:
SvaraRaderaIntressant att ta del av era synpunkter.
För min del tror jag att mänskligheten kommer att vackla mot en hyfsad tillvaro för allt fler. Inga av de skissade/förväntade katastroferna lär inträffa. EU kanske måste släppa Grekland, euron blir svagare men det är allt. Peak oil kommer inte att bli så dramatisk som vissa tror, den mänskliga påhittigheten är stor. Och klimatkatastrofen blir inte av.
Svartsynen gäller framtiden. I efterhand ser man att det inte blev så illa ändå.
/Max
Människan har ett kort perspektiv och kan oftast inte ta till sig tidsrymder längre än några veckor, vilket visas av hur länge media kan hålla liv i ett ämne. Men jag håller med, omstöpningen kommer att ta lång tid, och ta sig fram haltande. Men till slut segrar förnuftet och pragmatismen.
SvaraRaderaFör övrigt vill jag att du skriver lite oftare, för du skriver så bra!
Intressant dr Max. Min tro är att till valet 2014 så har CAGW nått giljotinen och blivit nackad eller i alla fall glidit in i tystnaden. Dom små partierna som inte ändrat sig innan dess åker ut, ifall dom inte återgår till miljöfrågorna i stället för koldioxidkulisserna. Fast osvuret är kanske bäst, aldrig har väl så mycket satsats i pengar och prestige med ett sånt uselt underlag. Själv blev jag lurad med hull och hår, jag t o m köpte klimatkompensation dom få gånger jag flög. Vad j-t arg jag blev när jag så småningom förstod att jag blivit lurad upp läktaren av det korrupta "the team" inom IPCC... Vad händer när en majoritet upptäcker samma sak?
SvaraRaderaVad var det Karl Vennberg skrev i en dikt?: ”70-talets utfall kan bero av hur vänstern förmår att hantera sin besvikelse” ... gissa om det kommer att gälla tiofalt nu!
Som verkligheten utvecklats med varmare klimat, smältande glaciärer, ökat vattenstånd i havet, så blir det allt fler av våra politiska ledare världen över, övertygade om AGW. När de flesta är överens så brukar det vara de som har avvikande åsikter som brukar skrika högst.
RaderaPå 70- och 80-talet var det få politiker som varnade för ett varmare klimat. På 90-talet när temperaturstatistik visade att klimatet blivit så mycket varmare att det inte kunde vara en naturlig variation började ett flertal politiker med miljöspecialitet att ta upp frågan. På den tiden var det de som skrek högst i den frågan. Nu när de flesta är överens, så är det de som är tveksamma till AGW som skriker högst.
Vid kärnkraftsomröstningen 1980 så var jag aktiv för linje 1. Då använde vi argumentet att kärnkraft inte släppte ut svavel och koldioxid . Samma argument använder vindkraftslobbyn idag. På den tiden var koldioxidfaran inget argument som vägde tungt.
Jag var aktiv för kärnkraftsutbyggnad och är fortfarande för kärnkraft. Jag har inget emot vindkraft heller.
/Jan