En gren inom ”klimatforskningen” ägnar sig åt att konstruera hotbilder – kallade prognoser eller klimatmodeller – den ena värre än den andra. Eftersom tidsaxeln vanligen är 10-100 år, och inte tillåter samma kontroll mot verkligheten som vanliga väderprognoser, kan modellbyggarna fritt komma med vilka ödesdigra scenarier som helst. Apokalypsen läggs just så långt in i framtiden att den inte kan kontrolleras – ändå tilläckligt nära för att hypotetiskt beröra människors barn och barnbarn.
Pittmätning. Självklart får den som lägger fram den värsta teorin med den största katastrofen mest uppmärksamhet och flest Googleträffar. Branschen har urartat till en klimatkatastrofisk pittmätning. Min är större än din.
Mark Lynas, känd för boken "Sex grader", är hittills den ledande storpitten. I hans slutscenario är den kvarlevande människospillran hänvisad till de ständigt molntäckta polartrakterna (rimligen Antarktis eftersom Arktis är ett fyratusen meter djupt hav), 90 procent av alla arter är utdöda och luften är tjock av metan och koldioxid. Jorden börjar likna Venus.
I jämförelse blir den illustra MIT-gruppens ”nio grader på 91 år” rätt misslyckad som pittmätning (på nivå med det ”danska” målet i VM-kvalmatchen i fotboll Sverige-Danmark nationaldagen 2009). Ändå överträffar gruppen Mark Lynas med tre grader och når katastrofen på mycket kortare tid. Men den lyckas dåligt med att specificera eländet som väntar mänskligheten innan år 2100. Tar visserligen livet av ”miljarder människor” till dess men lämnar förloppen åt läsarnas fantasi.
Dåligt, MIT. Vi vill ha bilder. En barnvagn som rullar nerför trappan, en trasig teddybjörn bland ruiner, en flicka med sin katt i famnen på en bro omvärvd av rök.
Ny stjärna. Det högdragna St James’s Palace Nobel Laureate Symposium 26-28 maj 2009 ledde fram till ett tafatt Memorandum som verkligen behövde hottas upp för att märkas i mediabruset. I det läget trädde en av deltagarna, Prof. Dr. Hans Joachim Schellnhuber, CBE, fram och tog i så det knakade i korsetten.
För mig är karln ett mysterium. Att döma av hans professionella framgångar och akademiska meriter torde han kombinera en anpasslighet modell Condoleezza Rice med mer än medelmåttig intelligens. Kanske är han en hyvens kille som expresidenten/olyckan George "Dubya" Bush. Men det står inte ett skimmer av snille kring hans spekulationer om världens framtida öde när koldioxiden i luften stiger över 400 ppm:
"It is comparable in magnitude to nuclear warfare. With business as usual we will have another five or six degrees Celsius increase – that could not sustain civilisation as we know it, which is quite comparable to a nuclear shoot-out. It would mean 80 metres rise in sea level – London, Paris and Copenhagen would disappear. This could not sustain nine billion people [the predicted population of the world.]"
(Det är jämförbart i storlek med kärnvapenkrig. Med business as usual får vi ytterligare fem eller sex grader Celsius ökning – det kan inte upprätthålla civilisationen som vi känner den, vilket är helt jämförbart med en kärnvapenduell. Det skulle betyda 80 meters höjning av havsytan - London, Paris och Köpenhamn skulle försvinna. Det kunde inte försörja nio miljarder människor [den beräknade befolkningen i världen.])
Med tanke på att CO2 i atmosfären i skrivande stund är 389,47 ppm och stiger med 2 ppm/år skulle det bara återstå fem år och tre månader innan Schellnhubers domedag stundade. OM det låge något i denna klimatlobbyns våta dröm.
Men nu är den bara ett sällsynt misslyckat försök till pittmätning.
Exempelvis behövde Schellnhuber smälta all is på jorden för att få 80 m höjning av havsytan (Antarktis 67 m, Grönland 6 m). Jämfört med kända stora avsmältningar, t. ex. den senaste holocena deglaciationen (Weichsel), skulle det ta tio- till tjugotusen år. På bråkdelen av den tiden (<500 år) skulle sannolikt den antropogena koldioxiden i atmosfären tas omhand av naturliga processer i den post-oljeekonomi som måste följa sedan alla oljefyndigheter tömts om hundra år.
Den hypotetiska antropogena globala uppvärmningen (AGW) skulle gå i stå innan den ens kom igång.
Att Schellnhuber blandar in kärnvapenkrig i marknadsföringen visar hur desperat klimatlobbyn är. För säkerhets skull slänger han också in jordens svältande nio miljarder människor, ett antal som väntas inträffa 2040.
Hans argumentation är minst sagt spretig. Katastrofal CO2-halt år 2014, överbefolkning 2040 och 80 m högre havsyta om, säg, tiotusen år. Inte ens om Schellnhubers kärnvapenkrig uteblir lär man skriva år 12009 i kalendern vid detta presumtiva datum.
Civilisationer som vi känner dem varar inte så länge.
Menhirer i Carnac, Bretagne, resta för 6000-7000 år sedan i obekant syfte av en okänd civilisation.
Lätt fråga. Man kan undra varför klimatlobbyn, som har alla dessa hängivna politiker och ekonomer på sin sida, skriker i sådan falsett om en stundande apokalyps. "Att rädda klimatet" är redan varje politikers löfte i valkampanjer. "Vård, skola, omsorg"? - pah, 1990-talet. Välkommen till 2000-talet.
Varför tror du att alla politiska partier så unisont har nappat på teorin om en kommande klimatkatastrof orsakad av människan?
(a) För att de är sant bekymrade för jordens klimat i ett geologiskt tidsperspektiv.
(b) För att teorin ger gränslösa möjligheter till nya skatter.
Okej. Hur tror du då att alla världens regeringar vill att folken ska rösta? Anar du kanske en orsak till alla tävlingar i pittmätning?
Hurricane Helene Hype Nonsense
3 timmar sedan
Tack för en intressant blog!
SvaraRaderaHans-Erik