2011-03-03

Speglar i rymden

 Solnergång visande atmosfärens skiktning sedd från ISS


Så sent som vid klimatmötet COP16 i Cancun i december 2010 (någon som minns det?) var tanken på speglar i rymden aktuell.  Chefen för IPCC, Dr Rajendra Pachauri, tog upp idén i sitt inledningsanförande.  Kring midsommar i år 2011 ska en expertgrupp mötas i Peru för att diskutera klimatreglerande geo-engineering typ speglar i rymden och ett täcke över Grönland så isen inte smälter.

Andas lugnt är bloggen som ligger ett steg före så låt oss titta på konceptet speglar i rymden. (Credd till kommentatorn Raketvargen för tanken.)  Mest diskuterat är ett förslag från 2006 av professor Roger Angel, University of Arizona, Tucson, Arizona.  Han är en bona fide forskare med lång och distingerad karriär i astronomi och mitt intryck är att han la fram projektet som en tankelek. Att klimatknuttarna nappade på idén tolkar jag mer som bevis på deras enfald än på Roger Angels.



Det stramar i vänstra hjärnhalvan när jag försöker ta projektet på allvar. Det skulle handla om 16 biljoner (16 x 1012) ljusbrytande tunnfilmsdiskar 0,6 m i diameter vägande 1,2 g per styck. Sammanlagd massa cirka 20 miljoner ton. (Lika mycket som Kinas hela aluminiumproduktion 2011.)

Tro inte att diskarna skulle spridas i yttre mesosfären eller termosfären och ligga som ett speglande skikt runt klotet ovanför jetflyg och annat. Nej, de skulle placeras som ett avlångt moln med diameter samma som jordens (12 750 km) och längd omkring 100 000 km på vägen till solen. Denna gigantiska korv skulle ligga vid den inre Lagrangepunkten (L1) 1,5 gigameter (1,5 miljon km) från jorden. En elftetiondel av sträckan till solen, fyra gånger avståndet till månen (384 403 km).


Lagrangepunkter. Spegelmolnet skulle placeras vid punkt L1
 
Finessen är att när molnet väl placerats vid Lagrangepunkten skulle det följa med i en bana mellan solen och jorden och sprida solstrålningen så bara 98 procent av effekten nådde jorden. Detta skulle "rädda" mänskligheten från AGW-hypotesens antagna klimatkatastrof under molnets livstid på 50 år.  Händelsevis motsvarar minskningen den som uppstod vid Krakatoas utbrott 1883 och sänkte den globala temperaturen med 1,2 grader C i fem år.



Elektromagnetisk avskjutning. Projektilhastigheter på mer än tio gånger mynningshastigheten för en gevärskula kan nås. Luften bakom projektilen omvandlas till plasma.

 
Som astronom har Roger Angel inga problem med stora tal.  (För oss andra är de svårare att fatta.)  Hjälpsamt räknar han ut hur hans 16 biljoner plastfilmsdiskar ska komma på plats. Buntar på 800 000 diskar i taget skulle kunna skjutas ut med hjälp av elektromagnetisk uppskjutning. Tjugo samverkande elektromagnetiska avskjutningsramper som sköt en laddning à 800  000 diskar (ett ton per laddning) var femte minut (288 per dygn, 105 120 per år) under tio år skulle ta upp dem i rymden. Väl där skulle de styras till Lagrangepunkten med soldrivna jonmotorer.


Rymdfarkost med soldriven jonmotor.

”Lätt fixat”, sa Bill. ”Enkelt”, sa Bull.

Beräknad kostnad ”några få” biljarder US dollar (kanske fem). Verklig kostnad XYZ gånger större. Jämför tunneln genom Hallandsåsen som initialt skulle kosta 0,6 miljarder kr och bli klar på tre år; nu 2011 ska den vara klar 2015 efter 13 år och 11 miljarder kr. Och den består bara av två 8,7 km korta tunnlar genom ett berg som ligger där det legat sedan yngre kritperioden för sådär 70 miljoner år sedan. 



Angels solskärm ska dessutom inte tas som en slutgiltig lösning på ”klimatproblemen” – vilka de nu är och hur tillgängliga de kan vara för administrativa åtgärder.  Nej, den enda permanenta utvägen är att utveckla förnybar energi (självklart eftersom de fossila bränslena tar slut om 100-300 år). Speglarna är tänkta som en tillfällig hjälp om planeten skulle råka ut för en abrupt klimatkris som kan avhjälpas med svalka.

Mot den bakgrunden kostar det bara snuspengar att låta politiker, administratörer, finansfolk, ingenjörer och en och annan betrodd klimatforskare sammanträda på platser med hög hotellstandard och fina golfbanor här och där i världen. Miljoner, 106 är dock bara ppm (miljondelar) av biljarder, 1012. Ett sätt att hålla de mest högljudda i schack.


Dryas octopetala, en fjäll- och tundrablomma vars pollen är signatur för köldperioderna Äldre och Yngre Dryas vid övergången till Holocen.
 

Man får hoppas att de illustra skarorna innehåller en och annan som vet mer om jordens klimat än vad som står i klimatmötenas FAQ (Frequently asked questions).  Kanske någon botanikintresserad geologitjej som vet vad Dryas octopetala är och känner till den tusenåriga köldsvackan Yngre Dryas för elvatusen år sedan. Då temperaturen sjönk tillbaka till istidstemperaturer för att avslutas med en stigning med åtta grader på tio år. Ett tecken på att det finns fler faktorer än koldioxiden som påverkar jordens klimat. Och att man kanske ska tänka sig för innan man försöker skruva på kranar man inte behärskar. 

Min tro är att Roger Angel skulle le blitt och hålla med min tänkta geologitjej om hon predikade sådant för honom vid lunchen. Det skulle förvåna mig om han inte har en räv bakom örat. 

 Escher:  Still Life with Spherical Mirror 1934.

6 kommentarer:

  1. Ojojoj, det blir mycket miljöförstöring och slöseri med pengar, energi och naturresurser för att ordna de där speglarna, men kosta vad det kosta vill, bara vi blir av med CO2...

    SvaraRadera
  2. Inget litet projekt det där. Hur ska de lösa återvinningen av dessa diskar, för inte kan det väl vara så att man bara ska lämna plastskräpet i rymden när de tjänat ut?

    Nja jag är skeptisk. Tänk om det fungerar överförväntan och det blir så kallt att jordbruk och matförsörjning fungerar dåligt vad ska man då göra?

    Eller som Eric Blair sa.
    ”There are some ideas so stupid that only an intellectual would believe them.”

    SvaraRadera
  3. Sara Kasm och Anonym:

    Jag har försökt relatera mängden 20 miljoner ton till något för att vi ska inse hur mycket det är. USA:s hela potatisskörd 2008 var 20 miljoner ton, liksom Indiens majsskörd denna säsong. Det skulle krävas fyratusen godståg för att frakta den mängden.

    Att skicka ut 20 miljoner ton i rymden vore en enorm uppgift. En fullt lastad rymdskyttel tog 25 ton och skulle få göra 800 000 resor (den sista, Discovery, är på sin sista färd som är nr 132 i raden). Och de tjugo elektromagnetiska uppskjutningsramperna skulle bara ta mängden till banor runt jorden; den långa vägen ut till L1 skulle farkoster med jonmotorer sköta om. Varken ramper eller jondrivna farkoster av den magnituden finns i verkligheten.

    I klimatspekulationer behöver man inte ta hänsyn till verkligheten. Det är Star Trek utan intrig. "Beam me up, Scotty!"

    /Max

    (Komplimang för en kvick pseudonym, Sara Kasm!)

    SvaraRadera
  4. Betänkande att vi åter får en istid - det borde väl snart vara dags, Dr Max, så undrar jag hur man får ner de där speglarna igen. De är ju bara bra när det blir för varmt! If it works - don't fix it!

    El Akhet
    (hängde du med på den synonymen, då?)

    SvaraRadera
  5. Geoengineeringen som pågår kommer att lösa det....

    http://www.geoengineering.n.nu/artiklar

    SvaraRadera
  6. Tack för ett mycket bra inlägg som bör uppmärksammas !

    Helt klart sker det något på vår himmel som är onaturligt, vårt väder förändras, nya märkliga moln.

    Många nya sjukdomar har gjort sin entré bla mykoplasma, folket är sjuka allt oftare, deta är min övertygelse att här finns en koppling till utsläppen på himlen, det man kallar chemtrail eller kemikalispår som breder ut sig.

    En sak jag noterat i år är att det inte syns mycket av varken humlor eller bin, även att andra insekter verkat minska i antal, hur går det då för fåglar som är beroende av insekter för att föda upp nya kullar ?

    Om bi och humlor utrotas hur ska vi kunna trygga pollinering av viktiga grödor ? vi kommer ju att drabbas oerhört.

    En vännina till mig i Skåne berättar att sparvar försvunnit nästan helt i Skåne, själv har jag märkt att fågelborden dom 2 sista vintrarna gapat allt mer tomma ! Vad är det som händer ?

    Det finns ett samband som jag förstått mellan kemikalieutsläppen på himlen och NATO´s stolleprojekt man kallar "robotsköld"
    vad ska vi med den till ? Det fins väl inga hot som nödvändiggör detta ? Eller är det en dold agenda av USA för att ta kontroll över vårt väder ? isf på bekostnad av en stor förstörelse och förgiftning av Moder Jord.

    Vi måste gemensamt agera och det nu ! Politiker och ansvariga för förstörelsen bör skyndsamt avsättas och ersättas.

    Vad jag förstått efter att ha sett en svensk film om ödeläggelsen av himmel och jord har förre statsministern och Socialdemokraten Göran Persson ett stort ansvar för det som nu sker, att han i tysthet givit sitt medgivande till denna miljöförstörelse i vårt land.

    Filmerna "Ditt livs viktigaste information" ger en mkt bra bild av det som sker.

    Del 1:http://www.youtube.com/watch?v=EtW30pt_kYo&feature=channel&list=UL

    Del 2: http://www.youtube.com/watch?v=RZPsLkKOi8w&feature=channel&list=UL

    SvaraRadera