Ettor nollor Kindle Google

Visuell representation av Internet

Tidigare har jag skrivit om hur tekniken förändrat vårt sätt att se på jorden.

För 150 år sedan byggde människor på bibelns förkunnelse om en platt jord vars skapelse påbörjades i kvällningen natten till söndag 23 oktober 4004 f Kr och avslutades sju dagar senare. Över den jorden fanns ett himlavalv där solen och månen vandrade som lampor och utan olägenhet kunde stå still en eftermiddag (Josua 10:12) eller rent av gå bakåt (Jesaja 38:8). Människan var ”guds avbild” men fylld av konstruktionsfel ”synder” som kunde förlåtas henne genom vederbörlig botgöring. Efter döden kunde hon motse ett evigt liv i paradiset (alternativt helvetet).

 
Nu är vetenskapens jord ett klot 12 750 km i diameter som svävar runt solen i en ändlös rymd. Dess ålder är 4,5 miljarder år och den ändlösa rymdens 14 miljarder. ”Skapelsen” är en oavslutad process.  Jorden är substrat för ett oräkneligt antal livsformer där människan bara är en i mängden. Människan som art är tvåhundratusen år gammal och hennes talförmåga femtiotusen år. Jordbrukare blev hon för tiotusen år sedan, teknisk industrialist för tvåhundra år sedan. Vid livets slut återgår människans substans till den biologiska cirkulationen där den återanvänds. Individens värld slocknar när hjärnverksamheten slutar.

Den globala byn: Genom tekniken verkar det som att jorden krympt. Rymdstationen ISS svävar runt klotet 16 gånger per dygn, kommunikationssatelliter finns i hundratal, varje fjortis med mobiltelefon kan prata med kompisar på jordenruntresa och se teveprogram från hela världen. Applikationer som e-post, Facebook och Twitter är basverktyg för mänsklig gemenskap – det har fallna och ännu inte fallna diktatorers ansträngningar att blockera dem visat.

Internet har gjort oöverblickbara mängder information och kunskap tillgängliga. Böcker och tidningar tryckta på papper är på väg ut. För min del har jag inte slagit i tryckta uppslagsverk på år; inget tidningsbud lämnar en morgontidning i min brevlåda. Bara tid, lust och språk­kunskaper begränsar det jag når på nätet.  Gång på gång påminns jag om att jag bara skrapar på ytan.

Ny insikt

En kärleksfull kvinna som står mig nära gav mig nyligen läsplattan Kindle. En platt elektronisk sak med plats för 3 500 böcker i minnet och cyberkontakt med ytterligare en halv miljon. Hundratusentals verk är fri litteratur och bokstavligen gratis: Det kommunistiska manifestet, HC Andersens sagor, Sherlock Holmes äventyr, Bibeln, Hammurabis lag … urvalet är stort och ökar hela tiden.

Under några dagar har jag läst en gammal favorit på nytt: The Riddle of the Sands (Sandbankarnas gåta) av Erskine Childers (1870-1922). Boken publicerades 1903 och är strukturerad som en seglingshistoria där två män i tjugoåren seglar en grundgående centerbordsbåt i Östersjön och längs frisiska kusten i Nordsjön. Childers (som arkebuserades av funda­mentalistiska irländare för innehav av en pistol) hade en sällsynt förmåga att beskriva segling verklighetstroget och medryckande. (Göran Schildt [1917-2009] med böckerna om Daphnes seglingar i Medelhavet var en sentida motsvarighet.)

Erskine Childers med fru seglar i Östersjön 1910.

Jag har förankrat läsningen i verkligheten med Google kartor. Varenda lokal finns och jag blir övertygad om att Childers seglat där själv. Satellitbilderna visar att mycket har hänt sedan 1903. Blygsamma allmogehamnar är utbyggda med marinor, lantliga byar med en enda bykrog har blivit moderna städer, landsvägarna ersatts av ett vägnät för bilar.

Norderney hamn med marina och betong.

Det har gjutits hekatomber av betong och använts otaliga kilometer armeringsjärn sedan 1903. Med tanke på att läget är likadant i hela västvärlden är det förvånande att 1900-talets koldioxidutsläpp inte var större än 1 000 gigaton.

Två faktorer har ändrat landskapet mest:

Befolkningsökningen: Jordens befolkning var 1,8 miljarder 1903 och är 6,9 miljarder nu. Dåvarande Sachsen hade 3 miljoner invånare år 1903, nuvarande Niedersachsen har 8 miljoner. De bor dessutom bättre i större bostäder än sina förfäder. Tar större plats.

Mercedes Simplex årsmodell 1903

Biltrafiken: År 1903 var det 15 år sedan fru Bertha Benz gjorde den första långturen (90 km) med världens första bil. Antalet bilar i Tyskland var litet (något tusental). Nu finns där fler än 53 miljoner bilar, ungefär 65 stycken per 100 invånare. Vägnätet är 650 000 km och bilarna kör 2 biljoner km, 10¹² km, per år.  Tågresorna är bara 70 miljarder km, 10⁹ km  (vilket visar hur fel ute tåglobbyn är).

Med funktionen Foton i Google kartor kommer man åt mycket av det försvunna. Exempelvis den ostfrisländska kustbanan som berättaren i The Riddle, Mr Carruthers, använde 1903 och som nu är museijärnväg. Inte bara järnvägar har sina entusiaster, gamla fyrar har sina, gamla fartyg och gamla fyrskepp sina, väderkvarnar, ångmaskiner … listan är lång. De flesta eldsjälarna länkar dessutom vidare så det kräver stark karaktär för att man inte ska spåra ur totalt.

Ny läsupplevelse
 
För egen del väljer jag böcker att läsa enligt Darwins recept:

A novel, according to my taste, does not come into the first class unless it contains some person whom one can thoroughly love, and if it be a pretty woman all the better.
(En roman, enligt min smak, är inte av första klass om det inte innehåller någon person som man kan grundligt hålla av, och om det är en vacker kvinna desto bättre.)

Själva berättelsen, personerna, relationerna hör ofta inte alls hemma i verkligheten. Därför beteckningen fiktion. Ändå kommer turister i dag till Stockholm för att gå i Lisbet Salanders  och Mikael Blomkvists imaginära fotspår. Liksom för några år sedan till Västergötland för att gå i Arns. 

 Holländsk tjalk med uppfällda svärdskölar på sandgrund vid ebb.

Min känsla för frisiska kusten väcktes av Karen Blixen/Isak Dinesens berättelse Syndafloden på Norderney där miljön är en hundraårsstorm 1835. Mycket långt från Erskine Childers seglings- och spionhistoria 1903. Eftersom jorden trots allt är rejält stor med en myriad lockande platser att besöka kan jag inte se mig själv ströva runt på Norderney eller grundsätta en tjalk på en sandbank medan tidvattnet drar sig bort och kommer tillbaka. Livet är för kort och världen för stor.

Att då komplettera läsningen av intressanta och fängslande böcker med något av all den information som bara ligger några tangenttryckningar bort på internet är något jag rekommenderar.

Läsupplevelsen blir annorlunda. Och i mitt tycke bättre.