Kära gamla vindkraft

Rotorisjakt av Anton Flettners modell. Roterande cylindrar fungerade som segel. Idén användes även på större fartyg.

 
Stimulerad av kommentarer ska jag vända på några grundbegrepp inom vindkraften och energiproduktionen i allmänhet. Eftersom mänskligheten obönhörligt går mot tider då de fossila bränslena olja (37 % av världens energiproduktion) kol (30 %) och gas (23 %) tar slut måste man efter hand utnyttja alla tillgängliga alternativ och då är vindkraften självklar. Invändningar som att vindkraftverk förfular landskapet, låter illa och dödar fåglar kommer att köras över.

Påverkan är måttlig jämfört med bilen som medfört de största förändringarna av människans närmiljö sedan uppkomsten av jordbruket för tiotusen år sedan. På hundra år har bilen lett till den ohemula förfulningen av landskapet med stora motorleder, katalyserat människors bosättning i stora städer och ändrat det västerländska levnadssättet i grunden. Vem har påverkat vår livsmiljö mest, Karl Marx eller Henry Ford?

Grundbegrepp:

Debatten är full av demagogiska knep för att överdriva vindkraftens fördelar. Att den är gratis (den är dubbelt så dyr som el från kärnkraftverk), att den ger mycket el (i Sverige runt 3 TWh/år av 120) och att den kan ersätta värmekraft och kärnkraft. För att genomskåda rökridåerna måste man kunna skilja på (installerad) effekt och (producerad) energi samt känna till SI-prefixen kilo (k tusen 10³), mega (M miljon 10⁶) giga (G miljard 10⁹) och tera (T biljon 10¹²).

Generatorn i vindsnurrans nacell har en maximal el-genererande förmåga som anges i MW, megawatt (miljon watt). Vanligen 1 eller 2 MW, rekord 7 eller 10 MW. När en 1 MW vindturbin går för fullt en timme producerar den 1 MWh energi (en miljon watt-timmar Wh, eller mer familjärt ett tusen kilowatt-timmar kWh).

Vindkraft i Sverige:

Läget liknar Vilda Västern. I Kungliga Vetenskapsakademiens Energiutskotts uttalande om vindkraft 17 september 2009 hävdade 13 professorer att svenska vindkraftverk har en verkningsgrad på 23 procent. Det är en siffra jag trott på. Men räknar jag på tillgängliga uppgifter blir den betydligt sämre.

Enligt Vindkraftföreningen fanns i januari 2011 exakt 1639 vindkraftverk med en total installerad effekt på 2046 MW. Hur mycket de producerar anger föreningen inte. Enligt Energimyndigheten fanns vid början av år 2010 bara 1419 verk med en installerad effekt på 1560 MW.  De producerade under 2010 sammanlagt 2 305 GWh (2,3 TWh). Men den siffran tror Energimyndigheten inte själv på utan hänvisar till utfärdade elcertifikat som antyder en total vindkraftsproduktion på 3 485 GWh (3,5 TWh).

Löpande driftuppföljning (vad den nu är värd) för svensk vindkraft finns på Vattenfalls sida vindstat.nu.

Kalkyl: Antag 1419 verk med installerad effekt 1560 MW som producerar 2 305 GWh/år. 1560 x 8760h = 13 665 600 MW = 13 665 GW, avrundat 13,7 TWh/år nominell årsproduktion. Verklig produktion 2 ­305 GWh, 2,3 TWh/år, vilket ger 17 procent verkningsgrad. I genomsnitt för svenska verk både till lands och till havs.

Att elcertfikaten anger 3 485 GWh, 3,5 TWh vittnar om dålig statistik och/eller mygel med subventionspengar för 1,2 TWh. Med dem når man 26 procent verkningsgrad. Det påminner om fallet i Madrid nyligen då solkraftverk ertappades med att generera 4 500 MWh el nattetid med hjälp av dieselgeneratorer. Se också George Monbiots artikel om läget i England.

De som prisar vindkraften undviker ofta att sätta in den i större energisammanhang. Ta Tyskland. År 2009 hade landet 21 163 vindsnurror med en installerad effekt på 25,8 GW som producerade 37,8 TWh. Nästan nio (8,6) gånger större installerad effekt än Jänschwalde som har 3 GW men bara 1,7 gånger större produktion än Jänschwaldes 22  TWh/år.  Det visar en av svagheterna hos vindkraften, den låga verkningsgraden.

En annan är oregelbundenheten. Så länge vindkraften bara är sju procent av elproduktionen (som i Tyskland) går det bra att reglera variationerna med annat. Men blir andelen större kommer problemen. Som i Danmark som har 20 procent vindkraft och ibland behöver dumpa överproducerad el i Tyskland. 

Slut på överflödet

Man kan tycka om vindkraften och se den som en viktig del i projektet "Rädda världen" eller man kan betrakta den som en inkräktare med lagen bakom ryggen, en störningsfaktor som ger migrän och epileptiska anfall. Den enskilde medborgaren kan lika lite värja sig mot vindkraftverk som 1940-talets bönder kunde värja sig mot högspänningsledningarna som drogs över åkrarna. Eller försöka hindra expropriationen av privat mark för nya motorleder.

I takt med att jordens resurser ansträngs, världens befolkning ökar och tillgångarna fördelas jämnare mellan folken så kommer det att knipa för västvärldens medelklass. Tiden då bensin bara kostade 14 kr litern kommer att framstå i rosenskimmer.

Då kan det vara gott att veta att till helgen får man sin rullande tilldelning av el från vindkraftparken i kommunen. Gråanden som blev ihjälslagen av rotorvingarna kan bli en god frikassé.

Man kan vänja sig vid mycket.

Caspar David Friedrich (1774-1840): ”Die Lebensstufen”, Skeden av livet (1835)