Andas lugnt ett år

Som några läsare vänligen noterat är det ett år sedan jag startade bloggen Andas lugnt. Det har varit intressant och stimulerande att skriva på det här sättet. Roligare än att skriva vetenskap även om det har sitt särskilda nöje att se sina ord i ”Nature” och ”Science”. Definitivt mindre ensamt än att skriva underhållningsromaner som jag också provat för att hålla handen i övning.

Min tanke har varit att ta fram och förklara begrepp och data på ett sätt som kan begripas av amatörer. Töa bort en del av snömoset i politiker- och mediaspråket, använda faktiska siffror och visa hur man kommer fram till dem.

SI-prefix. Länk.

Sådana styggelser som oförankrade procentsiffror och luddiga uttryck som stor, liten, länge, kort, dyr, billig har jag försökt undvika till förmån för sifferangivelser.

Den uppmärksamme läsaren har själv med ledning av bloggen lärt sig räkna ut mängden koldioxid i atmosfären och jämföra utsläppen under valfri tidsperiod med ökningen de medfört. Sett att närmare hälften av de antropogena utsläppen försvinner på okänt sätt. (En enkel konst som ändå väckte uppmärksamhet i klimatdebatten då ”Bomben från Bristol” använde den i en vetenskaplig publikation.)

Samme läsare vet också hur stora världens isar är i km³ och hur länge det skulle ta att töa bort dem. Kan därför värdera riskerna för att Göteborg och Maldiverna ska dränkas av en stigande havsyta.

Morgan 3-Wheeler Super Sport 1932. Jag har en viss kärlek till Morgan eftersom min första bil var en begagnad Morgan +4 i British Racing Green. Trägolv och dubbla reservhjul baktill. God vägkontakt om jag säger så.

Likaså kan hon/han förvandla sin bils bränsleförbrukning i liter bensin/100 km till miljöbeskattningens gram CO₂-utsläpp/km och tillbaka igen. Och räkna ut hur många vindkraftverk det skulle behövas för att ersätta ett kolkraftverk. Likaså förstå vad det skulle innebära om EU sänkte sina koldioxidutsläpp med 90 procent.

Annat som läsaren bättre kan värdera är tiggeri om isbjörnsfadderskap. Det vill säga löften av GreenPeace och WWF att för fadderskap à 100 kr/månaden inte bara betala sina exekutiva direktörer dryga miljonen kr i årslön utan också ”rädda” isbjörnen som art om dess habitat nordpolsisen skulle smälta bort.

Det ger mig ett särskilt nöje att förklara sådant. Det känns som sabotage mot all vilseledande ”information” och skrämselpropaganda från klimatmyglare av skilda slag. Gud ska veta att varje medborgare måste kämpa för att hålla förståelsens näsa över desinformationens ständigt stigande vatten.

Under året har miljödebatten ändrat karaktär. Den hysteriska domedagsrädslan har tonat bort. Allt färre tror att den ganska obetydliga människan först (a) genom ett utsvävande liv har bringat jorden ur sin bana, och sedan (b) genom botgöring och sträng beskattning kan föra den tillbaka i spåret igen.

Antal människor på jorden 1800-2100.

En händelse under år 2010 att intressera sig för blir när antalet människor på jorden passerar 7 miljarder-strecket. Enligt denna länk sker det omkring 10 april. Eftersom antalet ökar med 200 individer per minut är det svårt att säga exakta tidpunkten. Sju miljarder låter fasaväckande mycket och ser oroande ut i diagramform.


View Larger Map

Ändå ryms vi uppställda med en meters lucka gott och väl på Själland (7.542 km²), den ö där Köpenhamn ligger.

Räknat med 50 kg per individ är vår biomassa 350 miljoner ton. Som färs skulle vi rymmas i en 1 km lång och 1 km bred låda med höjden 350 m. Ungefär 60 procent av den massan skulle vara vatten. Ändå väger vi 300 gånger mer än alla blåvalar i havet, och 100 gånger mer än alla elefanter i Afrika.


Alla våra fyrfota tamdjur (kor, hästar, får, grisar, getter, kameler etc.) väger något mer än oss, 400 miljoner ton. För att hitta vilda djur med större biomassa får vi gå till det lilla kräftdjuret krill i havet kring Antarktis, 500 miljoner ton.

Insatta i astronomiska sammanhang är vi ändå mycket obetydliga. Vår galax Vintergatan är hundratusen ljusår i diameter (Homo sapiens är tvåhundratusen år gammal) och har sådär 300 miljarder stjärnor.

Andromedagalaxen, vår närmaste (spiral- [se kommentar Anonym5]) galaxgranne 2,5 miljoner ljusår bort. Den beräknas ha en biljon, 10¹² stjärnor. Ljuset vi ser lämnade galaxen då förmänniskan Homo habilis levde på jorden, mer än 2 miljoner år innan H. sapiens bildats.

I universum finns kanske 500 miljarder (500 x 10⁹) galaxer så antalet stjärnor är sant astronomiskt. Antag att varje galax har 300 miljarder (300 x 10⁹) stjärnor så blir det lågt räknat 150.000 x 10¹⁸ (exa, triljoner) stycken. Där ligger till och med USA:s statsskuld 12 x 10¹² (tera, biljoner) dollar i lä med faktorn 10¹⁰.

Om inte jorden är absolut enastående och den enda planeten med liv i universum så finns det statistiskt sett miljoner andra bebodda himlakroppar.

Sådana existentiella frågor tänker jag ägna mig åt ett tag framöver. Eftersom den kära antropogena koldioxiden blev en icke-fråga vid COP15 i Köpenhamn.