Sveriges självförsörjning borta

Sverige som människors hem

I sin bok ”The Beginning of Infinity” (Allen Lane, London, 2011) diskuterar den teoretiske fysikern David Deutsch det intervall av fysiska parametrar som människan kan leva i som oskyddad  biologisk varelse. Han framhåller att intervallet är mycket snävt då det gäller så basala värdena som temperatur, strålning, luftkvalité och tryck.

Luftkvalité: Av egen erfarenhet från atmosfären i forskningsubåtar vet jag att förhöjd koldioxidhalt i luften ökar andningsfrekvensen och skapar panik vid halter runt 2-3 procent. Halter på 5 procent och högre är direkt giftiga. Den oro och dåsighet åhörarna känner i en dåligt ventilerad föreläsningslokal beror mer på att koldioxidhalten närmar sig 1 000 ppm än på sänkt syrgashalt.

Tryck: Vid dykningar med scuba-utrustning har jag upplevt effekterna av ökat tryck i andningsluften. För varje 10 m dykaren går ner ökar trycket med en atmosfär. En luftvolym på en liter vid havsytan (där trycket är en atmosfär) är på 10 m djup utsatt för 2 atmosfärers tryck och därför komprimerad till halva volymen. Så fortsätter det för varje 10 m med ökande djup. På femtio meter är trycket ökat med 5 atmosfärer och ursprungslitern är komprimerad till 1/5 liter (2 dl).

Fridykning på gissningsvis 30-50 m djup. Notera hur magen trycks in i bröstkorgen av vattentrycket.

Trycket på 30 m djup och större framkallar så kallad djupberusning eller kvävenarkos. Luftens 78 procent kväve (N₂) orsakar berusning inte olik den av ett par drinkar. Dykarens omdöme påverkas och hon/han bör återvända till grundare vatten. Till skillnad från alkoholberusning försvinner då djupberusningen omedelbart.

Vid långvarigt dykjobb på samma objekt, ett antikt vrak, har jag provat en ”telefonkiosk” på havsbottnen. En halvt plexiglasklot med luft av samma tryck som det omgivande vattnet. Då man pratar med ytan i dess förtätade luft får man Kalle Anka-röst.

En av dykningens stora risker är att söka sig mot ytan och hålla andan. Då utvidgas luften i lungorna och de små lungblåsorna (alveolerna) och deras blodkärl brister. Luft kommer in i blodströmmen och kan gå till hjärnan.  Lungsprängning sa man förr men de renläriga vill kalla det lungbristning eller luftemboli.

Inte att förväxla med dykarsjuka eller dekompressionssjuka. Den beror på att andningsgasen under tryck löser sig i blod och vävnader. Om trycket minskas snabbt uppstår bubblor i blodströmmen (som vid öppnandet av en kolsyrad Ramlösa) vilka stör cirkulationen. Efter 30 minuter på 30 m djup dekomprimerar man exempelvis 2 minuter på 6 m och 7 minuter på 2 m för att utjämna trycket via andningsluften.

En av mina favoriter ur teknikhistorien: irländaren John Philip Holland (1840-1914) som var pionjär inom utvecklingen av ubåtar. Skönt klädd i plommonstop, mörk kostym, vit skjorta med stärkkrage och slips.

Miljö och klimat

Exemplen ovan visar hur självklart anpassade till vanlig luft av en atmosfärs tryck vi är. Många andra faktorer är lika viktiga. Om inte naturen på egen hand ger oss dem har vi förmågan att bygga våra egna livsuppehållande system. David Deutsch igen:

”Yet I am writing this in Oxford, England, where winter nights are likewise often cold enough to kill any human unprotected by clothing and other technology, So, while intergalactic space would kill me in a matter of seconds, Oxfordshire in its primeval state might do it in a matter of hours. There is a life-support system in Oxfordshire today, but it was not provided by the biosphere. It has been built by humans. It consists of clothes, houses, farms, hospitals, an electric grid, a sewage system and so on” (s. 48).

(Ändå skriver jag detta i Oxford, England, där vinternätterna ofta är kalla nog för att döda varje människa oskyddad av kläder och annan teknik, Så, medan intergalaktisk rymd skulle döda mig på några sekunder, kunde Oxfordshire i sitt urtida tillstånd göra det på några timmar. Det finns ett livsuppehållande system i Oxfordshire idag, men det kommer inte från biosfären. Det har byggts av människor. Det består av kläder, hus, gårdar, sjukhus, ett elnät, ett avloppssystem och så vidare.)

 Fysisk människokraft uträttade mycket före maskinernas ankomst. Här pråmdragare vid floden Arno, Italien.

Detsamma gäller Sverige. Utan ett av människor skapat livsuppehållande system som är så självklart att vi inte tänker på det, skulle vi inte kunna leva här. Under lång tid, från den senaste isavsmältningen för 12 000 år sedan till i början av 1800-talet, skapades och underhölls systemet lokalt. Bostäder, värme, föda, kläder – allt framställdes inom socknen, häradet eller landskapet. Transporter skedde till fots, med kreatursdragna kärror och med lokalt byggda båtar. Samfärdseln var svagt organiserad, missväxt i Småland kunde inte avhjälpas med spannmål från Östergötland.

Under de senaste tvåhundra åren har Sveriges livsuppehållande system grundligt förändrats genom industrialiseringen. Förändringen började under tidigt 1800-tal då ångmaskinen blev energikälla i fabriker, båtar och lokomotiv. Den behövde stenkol och medgav samtidigt byggandet av järnvägar, stålfartyg och ett världsomspännande telegrafnät. Import och export av verkstadsprodukter, råvaror och födoämnen blev möjlig. Under tidigt 1900-tal kom bilen, flygplanet, telefonen och radion. Oljan ersatte kolet som energikälla nr 1 omkring 1950.  Datorn, internet, elektroniskt opererade banker och aktiebörser har efter 1990 skapat en gränsöverskridande ekonomi och handel.

Personligen handlar jag lättare på Amazon.uk i England än i den lokala bokhandeln vid torget. Med några tangenttryck köper jag produkter från Hongkong eller Hamburg med hjälp av Visakortet. Den server som hanterar bloggen Andas lugnt ligger på hemlig plats någonstans i världen. Likaså den som sköter mitt bankkonto. Personer som ringer taxi kan hamna i en växel i Estland, Moldavien eller Senegal.

Sverige är lika hopväxt med världen omkring oss som ett träd med jorden och luften.

Utländskt

Det livsuppehållande systemet är i allt större utsträckning tillverkat utanför Sverige. Några exempel:

Kläder: Förr var råmaterialen inhemsk lin och ull. Nu görs kläderna av bomull, syntetisk polyester och i viss mån ull. Varken råmaterial eller kläder tillverkas i Sverige längre. Textilindustrin las ner och tillverkningen flyttades utomlands på 1970-talet.

Bostäder: Byggnaderna tillverkas onekligen på plats i landet men det mesta i dem importeras. Lampor, kylskåp, frysar, tvättmaskiner, teveapparater, telefoner, datorer… Det ”svenska” IKEA gör det mesta av sina produkter i andra länder: Kina 20 %, Polen 18 %, Italien 8 %, Tyskland 6 %. I Sverige 5 %.

Mat: För Sveriges matframställning behövs 0,4 ha per person. För befolkningen 9,3 miljoner blir det 3,72 miljoner ha. Men Sveriges odlade åkermark är bara 2,63 miljoner ha och mat från 1,09 miljoner ha framställs alltså utomlands. Vad konsekvenserna vid en avspärrning skulle bli förstår var och en.

Värme: Cirka 41 % av småhusen i Sverige värms med enbart ved/pellets. I tätorter dominerar fjärrvärme, allt oftare producerad med skogs- och hushållsavfall. Elproduktionen baseras på hälften kärnkraft och hälften vattenkraft och så länge båda fungerar är eltillgången god. För kärnkraften importeras allt bränsle (1 600 ton uran årligen) vilket innebär att hälften av Sveriges elproduktion härrör från utlandet. Kritiskt ur beredskapssynpunkt.

Höskörd år 1909 i Ryssland. Färgfoto ur Prokudin-Gorsky samlingen.

Om Sverige bleve tvunget att på egen hand föda, klä och värma sin befolkning skulle det i princip krävas en återgång till 1800-talets samhälle och levnadsstandard. Inga fossila bränslen, inga motorbränslen, inga bilar-bussar-långtradare, ett fåtal jordbruksredskap drivna av  biobränslen, hälften av nuvarande elkraft, ingen textilproduktion. Dessutom brist på mat, kanske 60 procent av nuvarande utbud.

Vid en avspärrning av samma typ som under andra världskriget 1939-1945 skulle Sveriges försörjning bryta samman. Logiskt nog har riksdagen lagt ner Krisberedskapsmyndigheten som var arvtagare till Styrelsen för psykologiskt försvar vilken i sin tur hade rötterna i Beredskapsnämnden från kriget. 

Helena Lindberg, generaldirektör Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Hon ska hålla svenska folket i handen när det åskar.

Sedan 2009 har vi den idylliska Myndigheten för samhällsskydd och beredskap som vill hjälpa svenska folket att hantera smärre bekymmer som regnet i Göteborg 14-15 augusti och ”Händelserna i Norge” 22 juli 2011 då en ensam vettvilling löpte amok med ammoniumnitrat och skjutvapen.  Vid första krångel med internet blir Myndigheten förstås isolerad.

Sammanfattning

En rad svenska regeringar har bedömt (a) att risken för krigshandlingar mot Sverige är försumbar och har därför lagt ner territorialförsvaret, och (b) att landet är så integrerat med den globala industrin och det internationella finansväsendet att inget kan göras vid ett eventuellt sammanbrott. 

Helt riktigt enligt min mening.

Stängs internet, GPS och telesatelliterna är vi maktlösa. ICA och COOP kan inte sälja, löner kan varken betalas ut eller användas, JAS-planen kan inte flyga, ambulans och taxi hittar inte … Listan är lång.

Skulle den internationella handeln blockeras får vi svälta och frysa. Kan ingenstans resa. Får lyssna på radions beredskapsinspelningar med Per-Martin Hamberg, Astrid Lindgren, Stig Järrel och Kjell Stensson i Tjugo frågor.

Alla välmenade överlevnadsråd kan tas med en nypa salt. Att inte ha en naken undersida mot bankerna är klokt men ogenomförbart för de flesta. Som samhället är byggt hamnar varje villaägare i livslång skuld till någon bank.

Att flytta ut på landet, odla sin egen potatis, hugga sin egen ved? Kom igen – bostäderna finns i tätorterna där faktiskt 85 procent av befolkningen bor och den ynkliga nybyggnationen sker.

Bara åka med

Föreställningen att vi som svenska medborgare är fria individer är en illusion. Få är så reglerade och styrda och insnörda i systemet. Så länge allting funkar har medborgaren det bra.

Men skulle systemet bryta samman – vilket är osannolikt – kan den vanliga människan inte skydda sig. Då är det bara att åka med.
 
David Brower i sin Bruksanvisning för planeten Jorden har ett råd för yttersta nödläge:

”I detta fall rekommenderas att begära hjälp av Tillverkaren – lämpligast genom bön.”
Inte för att det hjälper men det lugnar sinnet.