2010-10-30

Det är höst i polarhavet

Hoppfull isbjörn

 Polarisen försvinner! Minns någon larmrapporterna om polarisen år 2007? Dåvarande isminimum som regelmässigt inträffar i september var nere på 4,3 miljoner km2 och nitiska klimatlobbyister extrapolerade nergången in i framtiden. Nordpolen skulle bli isfri sommartid år 2015, Golfströmmen ändra riktning och göra Skandinavien obeboeligt, den cirkumpolära permafrosten tina och släppa loss dödsbringande mängder metan. Den globala uppvärmningen (som fanns då) skulle accelerera och snabbt kasta jorden i alla tänkbara katastrofer.

Det stolligaste nödropet kom från Greenpeace:

”Ett Nordpolen utan is. Utrotade isbjörnar. Renar som svälter. Som ett resultat av att isbjörnarnas snöiga värld smälter, ökar också risken för en global höjning av havsnivån med fruktansvärda konsekvenser.”

Svältande renar vid nordpolen – så sött. Att renar inte finns där är en annan sak. Och den fruktansvärda höjningen av havsytan? Bortsett från att polarhavets is bara är 0,01 procent av världens, hur mycket höjer flytande is havsnivån när/om den smälter?  Jämför kuggfrågan, hur mycket ökar belastningen på akvedukten i HåverudMF Storholmen går igenom?

Akvedukten i Håverud. Kalkylhjälp: Kanalbåten MF Storholmen kan ta 100 passagerare och passerar lagom och jämnt genom akvedukten.

 Läget bättre eller sämre?  I år 2010 vände isavsmältningen vid 4,9 miljoner km2 i september. Det var 0,6 miljoner km2 mer än år 2007 som hade den minsta utbredningen sedan 1979 då satellitövervakningen började. (Sveriges yta 0,45 miljoner km2.) Sedan dess har det frusit på och isutbredningen  knaprar nu 30 oktober på 8 miljoner km2.
Gläds man i klimatlobbyn över att isläget i Arktis ser bättre ut och att jorden kanske klarar sig? Hah! Man suckar och påpekar att 2010 var det tredje sämsta från botten. För en sann klimatforskare är glaset alltid halvtomt.
 
Sommarisläget i polarhavet "katastrofåret" 2007 jämfört med sommaren i år.

Den 29 september 1878 frös barken Vega på väg att utforska nordostpassagen fast i isen utanför den tjuktjiska byn Pitlekaj. Expeditionen blev kvar där utan förbindelse med yttervärlden under 292 dygn. (Radioförbindelse och trådlös telegrafi var inte uppfunnet, närmaste telegrafstation med kabelanslutning fanns i Yokohama.) Först den 18 juli 1879 kl 15:30 tinade fartyget äntligen loss. Jag har hakat upp inlägg om polarisen på Vegaexpeditionen vid ett par tillfällen för att få anknytning till den pre-industriella situationen i polarhavet. Också på Andrée-Frænkel-Strindbergs oförskräckta expedition med vätgasballongen Örnen år 1897. Det är fascinerande att tänka på hur stor världen var ända fram till omkring 1939.


Numera är det svårt att prestera något särdeles unikt. Den första att åka skidor till båda polerna? Gjort. Den första kvinnan att... Också gjort. Bestiga Mt Everest utan syrgas? Gjort förstås. Den första kvinnan att... Gjort. Det går helikopter/skidturer till nordpolen, den som har 42 tusen kronor över kan delta i isbjörnssafari från staden Churchill vid Hudson Bay, 'världens isbjörnshuvudstad' på 58 grader nordlig latitud (samma som Norrköping). Det är tröstande att veta att världens isbjörnspopulation är starkare än på mycket länge, runt 25 000 individer.

Fast det sätter käppar i hjulet för jippot Bli isbjörnsfadder.

Snön på Kilimanjaro? Att den minskat kraftigt är snarare kopplat till det ökade befolkningstrycket som lett till skogsavverkning (och minskad nederbörd) än någon generell global uppvärmning, klimatförändring, klimatstörning. Och den fiktiva smältningen av glaciärerna i Himalaya berodde på dålig källkritik hos IPCC.

Hela AGW-hypotesen är lösligt förankrad. 

  • Jordens temperatur har stigit lite (0,7 grader C) sedan 1830. Ja. 
  • Koldioxidhalten i luften har stigit sedan 1830. Ja. 
  • Det första beror på det andra.  Mycket tveksamt. 
  • Det är människan som är orsaken. Ännu mera tveksamt

De senaste 30 åren har människan släppt ut mer koldioxid än någonsin förr. 708 gigaton. Men den globala medeltemperaturen 14 grader C har inte ökat i proportion. De senaste 15 åren har den faktiskt sjunkit en bråkdels grad.

Så det är ingen överraskning att isläget i polarhavet är gott. Därför är det så tyst om saken. Miljöpolitiker och klimatlobbyister organiserar om i tysthet. Miljöpartiet låg lågt med sin Prioritet Ett: Rädda klimatet inför senaste valet. Klimatvikingarna tror inte mera att Ormen Långe ska komma.

Nytt decennium. Ny mandatperiod. Nya bekymmer.

Och en glimt av hopp från polarhavet. Isbjörnarna gläder sig.

Tillägg kl 23:15. Det är märkligt hur strömmar av tankar går genom blogghavet. (Samma fenomen som att plötsligt åtta ungar i varje klass har samma namn.) Jag har haft material till denna bloggpost liggande i mer än en vecka och idag satte jag mig och la in den vid 18-tiden. Så läser jag kl 23 en post hos den högt aktade Anthony Watts på Watts Up With That en kritik av hur isläget i Arktis redovisas hos NSIDC (National Snow and Ice Data Center) respektive hos The Cryosphere Today som publicerar de dagliga iskartorna. Den intresserade hänvisas till Anthonys post. Den styrker tanken att man ska vara uppmärksam och tänka själv, särskilt i klimatdebatten.




Inga kommentarer:

Skicka en kommentar