Isfritt vid Pitlekaj – just

I går 18 juli var det 131 år sedan tremastade barken ”Vega” år 1879 töade loss ur den arktiska isen utanför byn Pitlekaj på Tjuktjerhalvön i yttersta Sibirien. Vegaexpeditionen, ledd av A. E. Nordenskiöld och fartygschefen Louis Palander, var åter på väg efter 292 dygn infrusen i isen.

Redan 2 september samma år skulle de medelst den rätt nya telegraflinjen från Yokohama kunna meddela Sverige att man levde och var på hemväg. Den planerade räddningsexpeditionen kunde inställas. Först den 24 april 1880 – efter åtta månaders triumfresa – stävade ”Vega” för sin 60 hästkrafters ångmaskin in på Stockholms ström och ett festligt mottagande med kung Oscar II i spetsen. (Fortfarande är 24 april Vegadagen.)

Fin sommar vid Pitlekaj: I år 2010 är det ur global uppvärmnings- klimatförändringssynpunkt en glädjesommar vid Pitlekaj. Landfast is har nämligen först i dagarna smält bort från kusten. Den årliga avsmältningen av den arktiska havsisen har varit särdeles återhållsam. Det kan vara ett tecken på att nordpolens is håller på att hämta sig efter en rad år med kraftig avsmältning.

Isläget för Arktis i juli 2007 (vänster) och 2010 (höger). Pilarna indikerar platsen för Vegaexpeditionens övervintring 29 september 1878 - 18 juli 1879.

Värst var det år 2007 med ett minimum på 4,13 miljoner kvadratkilometer den 16 september. Många klimataktivister gick då ut med prognoser om ett helt isfritt polarhav sommartid redan år 2015. Det antogs vara första steget på vägen mot katastrofen. Golfströmmen skulle ändra riktning. Isbjörnen som art skulle dö ut försåvitt inte tillräckligt många troskyldiga världsräddare blev ”isbjörnsfaddrar” för 100 kr i månaden hos WWF. Tundran skulle töa till ett bubblande kärr av sumpgaser (metan) och jorden skulle oåterkalleligen rulla mot den stora klimatkatastrofen typ Lynas, Hansen eller Schellnhuber.

Isavsmältning Arktis 1-17 juli. Obs. att baslinjen inte är noll.

Den överraskande stora isutbredningen i år beror bland annat på en ovanligt långsam avsmältning hittills under juli. Runt 800 000 km² jämfört med 1 700 000 km² år 2007. Vad minsta utbredningen blir i år kan väntas visa sig i mitten av september. Fyra och en halv miljoner kvadratkilometer vore en sjyst siffra, fem miljoner vore rekord.

Global uppvärmning noll i 15 år: Den arktiska havsisens goda hälsotillstånd kan antas höra samman med det faktum att ingen signifikant global uppvärmning har skett sedan år 1995. Det medger numera även prof. Phil Jones, tjänstledig chef för University of East Anglia’s Climatic Research Unit, och en centralfigur i skumraskhistorien ClimateGate. Fast han gör det motvilligt.

Därför har klimatlobbyn övergett termen "global uppvärmning" och ersatt den med det mer anpassningsbara "klimatförändring".

Vi skeptiker ser dessa signaler med hopp och förtröstan. Yttersta dagen står sannolikt inte för dörren. Än.