2009-11-15

Från kol till vind: en grön tankeövning

Kan man ersätta kolkraft med vindkraft?

Finns det någon verklig möjlighet att övergå från energi producerad med fossila bränslen till ”grön” energi hämtad från sol, vind och vatten? (Inbegripet fotosyntes [biobränslen] som är en specialform av solenergi.) Det pratas så mycket om satsningar på förnyelsebar energi.

Jänschwalde brunkolskraftverk ägt av svenska staten/ Vattenfall.

För att strama upp frågan har jag räknat på om det skulle gå att ersätta ett stort europeiskt kolkraftverk med vindkraft. (”Bakpå-kuvertet”-kalkyler begripliga för ensamma trebarnsmammor, aktiemäklare och journalister.) Som exempel valde jag Vattenfalls största kolkraftverk Jänschwalde 130 km sydost om Berlin på gränsen mellan Tyskland och Polen. Anläggningen är ett arv från det gamla Östtyskland och har moderniserats löpande sedan den tyska återföreningen 1990.

Kolkraftverk är en variant av värmekraftverk. Energins väg är: värmekälla > vatten > ånga > ångturbin > elgenerator > elström. Bränslet matas in i rader av förbränningskammare tillsammans med luft; i tillhörande ånggeneratorer bildas högtrycksånga som driver ångturbiner vilka i sin tur drar runt elgeneratorer som genererar nätström.

Den använda ångan kyls ner och pumpas som vatten tillbaka till ånggeneratorerna. Därför de karaktäristiska kyltornen som alltså bolmar ut moln av vattendimma – inte rök som många tror. Röken släpps ut i höga industriskorstenar efter filtrering och avsvavling.


Billigt och lättillgängligt bränsle är förutsättningen för lönsam drift. Jänschwalde eldas med brunkol (lignit) som bryts lokalt i dagbrott. Dagbrotten är kilometerlånga röjningar ner till en 10 m mäktig brunkolsflöts på 30-95 m djup i marken. Man bryter cirka 60.000 ton per dag som transporteras till kraftverket med järnväg.

Jänschwalde har en installerad effekt på 3000 MWe och producerar i genomsnitt 22 miljarder kWh per år = 22 terawattimmar, TWh. Det motsvarar en tredjedel av Sveriges produktion av kärnkraftsel 61 TWh/år. Sex anläggningar av Jänschwaldes storlek skulle nästan täcka Sveriges hela årsbehov av el 146 TWh/år. Med sju Jänschwalde skulle vi få tio TWh/år över till export, varför inte via den nya ledningen NordBalt till Litauen. Alla Sveriges älvar skulle då kunna få brusa fritt, alla kärnkraftverk stängas.
Storforsen.

Enligt WWF hörde Jänschwalde år 2006 till Europas Dirty Thirty bland kolkraftverken med ett årligt koldioxidutsläpp på 24 megaton (miljoner ton). Det är hälften av Sveriges totalutsläpp på 51 megaton och dubbelt så mycket som alla Sveriges personbilars utsläpp på 12 megaton CO2 per år.

I den här tankeövningen ingår hypotesen att koldioxid när som helst, om 10 ... 30 ... 90 år kan orsaka en skenande global uppvärmning med katastrofala effekter: Höjning av havsytan med 80 meter (i och för sig efter femton tusen år), brinnande urskogar, människosläktet en spillra förvisad till de töckniga polartrakterna ... Scenariot är välkänt, och lösningen att koldioxiden måste stoppas.

Jänschwalde producerar alltså 22 TWh/år. År 2008 producerade svensk vindkraft 2 TWh med hjälp av 1100 vindkraftverk. Den genomsnittliga årsproduktionen per vindkraftverk, vindkraftverksekvivalenten, blev avrundat 2 GWh/år. Detta är faktisk produktion på årsbasis med alla tekniska stopp, alla perioder med stiltje, alla stormar med för stark vind inräknade.


View Larger Map

Elvatusen vindkraftverk ersätter ett kolkraftverk
För att ersätta Jänschwaldes 22 TWh/år skulle det krävas åtminstone tio gånger fler vindkraftverk än Sveriges samlade bestånd. Alltså runt elvatusen stycken. Titta på kartan och försök placera dem. På ett område stort som Skåne. Där Vattenfall dessutom har två systrar till Jänschwalde som i sin tur skulle kräva sextontusen vindkraftverk som ersättning. Tillsammans 27.000 vindkraftverk i detta lilla hörn av Tyskland.

Att sprida ut dem går inte eftersom Tyskland har cirka 30 andra kolkraftverk som i konsekvensens namn också måste ersättas. Och dessutom 20 nya under byggnad, några för högklassigt kol (antracit) som ger 750 g CO2 per kWh, andra för brunkol (lignit) som ger 950 g.

Ett sex km långt dagbrott är en obetydlig störning i landskapet jämfört med oräkneliga vindkraftverk.

Den hypotetiska skogen av vindkraftverk växer raskt: 27.000 stycken för att ersätta tre kolkraftverk. Hur många behövs då för trettio? Enkel multiplikation säger 270.000 vindkraftverk. Över en kvarts miljon, fler än jordens hela bestånd (ca 60.000) i detta nu. Vansinniga siffror.

Verkar det omöjligt? Det är omöjligt! Även om vi tredubblar vindkraft-verkens prestanda (vilket är på tekniska gränsen) behövs 90.000 stycken enbart i Tyskland. Med 120 m höga torn och 100 m rotordiameter. De tekniska problemen blir stora, de sociala oöverstigliga.

Då har vi inte ens snuddat vid tanken på ett globalt program.

Det går inte
Svaret på den inledande frågan är Nej. Tanken att ersätta kolkraft med vindkraft kWh för kWh i industriell skala är ogenomförbar. Den hör hemma i det gröna lyckorike, det drömda Shangri La, där alla äter fibrer och förblir unga evinnerligen. I landet där inga celluliter, hängstjärtar eller depressioner finns kan samhället säkert få all behövlig energi från sol, vind och vatten. Men här på den verkliga jorden går det inte.

Tyvärr.

Skyffelhjul från dagbrottsmaskin. Vi lär få dras med dem.

11 kommentarer:

  1. Nu har du gjort det ytterligare en gång. Monterat ner trovärdigheten för klimattallibanerna. Hur skall det gå för dom? Du kan faktiskt inte hålla på så här. Räkna bara på lönerna till alla som försörjer sig på AGW-myten. Det rör sig om....låt mig se...cirka 1700 miljarder som FN lovat i bistånd till uländernas omställning...sedan alla talibandelegater (15000 bara i Köpenhamn)som också måste leva, plus Al Gore och Väder Pälle samt alla resebidrag som uteblir till Anders Wijkman och tyvärr också hedersknyffeln Jan Eliasson.
    Om jag inte räknat fel rör det sig om 1573 drillioner.
    Du får faktiskt lägga av nu Doktorn. Vi kommer inte att ha råd med detta.
    JR

    SvaraRadera
  2. Bra skrivet!

    Att vindkraftverk också innebär stort mänskligt lidande av allt surrande och blinkande och risken att halshugga invånare runt i kring, är sällan inräknat när AGW-lägret hyllar detta forntida energislag.

    SvaraRadera
  3. Så pedagogiskt och bra att till och med jag tror att jag begriper. Utmärkt!
    (Om det finns plats längst nere till höger på kuvertet, kan man få några euro-siffror? 90,000 x ??? = ??? jfrt med ....)
    UnoK

    SvaraRadera
  4. Jag läser i senaste numret av Kemivärlden en artikel som hävdar att "odling av biobränslen troligen har negativ effekt på klimatet" och en annan som hävdar att "biodisel som produceras på avskogad regnskogsmark kan öka utsläppen av koldioxid med så mycket som 2000% sämfört med fossila bränslen".
    Jaha, en lösning på ett problem som inte finns som inte fungerar. Centerpolitik.

    SvaraRadera
  5. En kommentar kanske?

    http://t360.idg.se/2.8229/1.269936/53-av-all-kraft-fran-vind-i-spanien?utm_source=feedburner&utm_medium=feed&utm_campaign=Feed%3A+Teknik360-SenasteNytt+%28Teknik360+-+Senaste+nytt%29

    SvaraRadera
  6. Mer om ohemula kostnader för VKV [i UK] publicerades 091115, länk:
    http://www.express.co.uk/posts/view/140456/-250bn-The-real-cost-of-wind-power
    Summorna antar sådana hiskeliga proportioner att ’drillioner’ torde införas som slik storlek…

    Som alltid mycket bra skrivet, Max!

    Mvh/TJ

    SvaraRadera
  7. Under köldknäppen i början av detta år svarade vindkraften för 1/1000-del av Sveriges elproduktion. Vi har ca 1500 vindmöllor. För att med vindkraft försörja landet med el erfordras således ca 1.500.000 vindmöllor, och inte ens då är elproduktionen säkerställd under alla omständigheter. Vill någon ha ett sådant landskap.

    SvaraRadera
  8. Fint liv. och inte kan du räkna heller.
    För vad gör man i brunkolsdagbrottet.
    ja just det. brunkol. Inte mat. Inte fritid, inte boende. Brunkol. och så förblir det.

    Enkel matte ser att du siffrorna inte stämmer.

    De vindkraftverk du nämner ger mellan 4-6 GWh per styck, inte 2 som du skriver (dessa är klart mindre än 100m). För att täcka 54 TWh krävs alltså runt 12 000 för de tre kolkraftverken. 12 000 vindkraftverk på en yta som skåne, dvs 11 000 kvadratkilometer. Med normala avstånd får man in något under 5 vindkraftverk per km2, säg 4,5. för 12 000 kraftverk krävs alltså 2 700 km2.

    Och viktigast av allt. dessa 2 700 km2 kan användas för en massa annat. De kan samnyttjas.
    De övriga 8 000 kvadratkilometrarna i detta hörn av tyskland kan du strosa runt i.

    Sen bullrar vindkraftverk. Men satsa på solel om du är skeptisk. Det är bara att räkna lite och förstå.

    SvaraRadera
  9. Du "glömmer" att det för varje vindkraftverk försvinner platser att bo på.
    Vad hjälper det att plantera de här maskinerna jämnt över landets yta om ändå ingen kan bo där och använda elen som tillverkas?
    Tänk om. Tänk rätt!

    SvaraRadera
  10. Man kan också bygga ett modernt kärnkraftverk på en i sammanhanget frimärksstor yta. Ett gen4 som smaskar i sig det som hittills ansetts vara avfall. Omnomnom.

    SvaraRadera