Självklarheter
Den industriellt utvecklade västvärlden sitter i en klämma den inte kan komma ur på lång tid. Om någonsin. Den visar sig som arbetslöshet, sjunkande levnadsstandard och social oro.
Globalisering, frihandel och fri rörlighet för det internationella kapitalet har gjort att de högst utvecklade länderna – framför allt USA och EU – med allt större svårighet kan ha en nationell produktion av råmaterial som stål och cement och en verkstadsproduktion av förbrukningsvaror som fartyg, bilar, maskiner, kylskåp, dammsugare. Deras väl avlönade arbetskraft med bra levnadsförhållanden är inte längre globalt konkurrenskraftig. Energibeskattningen är kontraproduktiv.
Eftersom gränserna är öppna flyttar produktionen dit arbetskraften och energin är billigast. Västerländska arbetare med reglerad arbetstid, sociala förmåner och hygglig lön är dyrare än sina kinesiska/indiska/ sydkoreanska systrar och bröder. Energipriserna, särskilt i EU, är artificiellt höga genom skatter och (koldioxid)avgifter.
Det internationella kapitalet har inget hemland och inget socialt ansvar. Dess enda ambition är vinst. Kan en tillverkning läggas ner i ett land och startas i ett annat billigare land så sker det.
Min ponny borta är
En gång fanns en svensk skotillverkning med Örebro som ’skostad’, en svensk textilindustri med tyngdpunkter i Norrköping och Borås, en svensk varvsindustri i Göteborg och Uddevalla … listan är lång. Och ett svenskt jordbruk. Nu kan Sverige varken klä sina invånare eller förse dem med mat. Nödvändigheter måste importeras.
Västvärldens bilindustrin är på väg att emigrera till Kina. Amerikanska GM, tvåa i världen efter japanska Toyota, sålde 1,8 miljoner fordon i Kina och 2,1 miljoner i USA år 2009. Ford, fyra i världen, som satte västvärldens medelklass bakom ratten med T-Forden (1908-1927) sålde 0,6 miljoner fordon i Kina 2009 och satsar på att fördubbla produktion och försäljning där. Volvo som startade på Hisingen i Göteborg 1927 är kinesiskt och Saab vars första modell 92 rullade av bandet i Trollhättan 1949 kämpar för att bli det.
Bilarbetarna i Michael Moores hemstad Flint, Michigan, kommer aldrig att få sina jobb tillbaka. Hur det går för bilarbetarna i Trollhättan är ännu en öppen fråga.
Två exempel
Den ohejdbara förändringen får ibland ironiska övertoner. Denna post tar upp fallet med USA:s bankrutta försök att bygga fotovoltaiska solceller i kontrast till dess satsningar på kolexport till Kina. Kvalificerad tillverkning läggs ner parallellt med skiftet till råvaruexport.
Solyndra: Solyndra var ett hajpat kaliforniskt företag som skulle tillverka solceller. Under sin ’gröna’ period stödde president Obama 2009 ett lån på 535 miljoner dollar till företaget och sa “the true engine of economic growth will always be companies like Solyndra” (Den sanna motorn för ekonomisk tillväxt kommer alltid att vara företag som Solyndra).
I september 2011 gick Solyndra i konkurs. Man förklarade att det var omöjligt att gå med vinst i konkurrens med Kina varför tillverkningen flyttades dit. Redan i augusti 2011 hade ett annat solcellsföretag, Evergreen Solar, kraschat med samma argument. Samtidigt steg importen av kinesiska solceller 240 procent från 2010 till 2011.
Powder River kol: Världens största kolföretag Peabody Energy, världens största lasthamnsföretag Carrix (hälftenägt av Goldman Sachs) och Burlington Northern Santa Fe Railway (ägd av multimiljardären Warren Buffet) planerar att bygga utskeppningshamnen Gateway Pacific Terminal för export av kol till Kina. Kolet ska fraktas på järnväg 180 mil från Powder River Basin i Wyoming till hamnen norr om Seattle i staten Washington.
Man planerar för 50 miljoner ton kol per år. Det måste brännas utomlands, lämpligen i Kina, eftersom USA:s ’gröna’ politik som syftar till lägre koldioxidutsläpp gjort kolet oekonomiskt inom landet. Kina bränner redan 3,2 miljarder ton per år så 50 miljoner ton hit eller dit anses inte spela någon roll.
Hamnen ska ligga i staden Bellington som profilerar sig som ’grön’. Staden har en Climate Action Plan och tar 11 procent av sin el från förnybar energi men utsikterna till framtida skatteinkomster har fått stadsstyret att stödja kolprojektet. Likaså de lokala fackföreningarna som anar framtida hamnarbetarjobb.
Miljöaktivister – studenter, läkare, butiksinnehavare, ekologer – protesterar mot planerna och försöker skapa opinion för att stoppa projektet.
Ja eller nej till kolexport? Vilka ger de största bidragen till den redan påbörjade presidentvalskampanjen 2012: Warren Buffet, Goldman Sachs och annan storfinans? Eller miljögruppen Sustainable Communities in Bellingham och lokalavdelningen av The Sierra Club? Den som ger de största bidragen vinner.
Så hur blir det med kolexporten? Svaret ger sig själv.
Globalisering på gott eller ont
Som alla vet är koldioxid som släpps ut i Kina inte alls lika skadlig som koldioxid som släpps ut hemma. Alla ’gröna’ politiker, särskilt i EU med mönstereleverna Storbritannien och Sverige känner till den saken. Exempel här, här och här.
Om koldioxiden alls är skadlig är en öppen fråga. Allt mer forskning tyder på att rädslan för katastrofal
De smalspåriga diskussionerna om de globala koldioxidutsläppen skymmer andra viktigare problem i världen. Exempelvis effekterna av den snabba industrialiseringen i allt fler stater. Inte bara Kina utan även Indien, Thailand, Turkiet, Mexico, Brasilien och Sydafrika. Det leder självklart till större efterfrågan på jordens resurser.
Är industrialisering den enda vägen att gå, kan människors villkor endast förbättras genom att de blir industriarbetare? Är det en självklar välsignelse att kvinnorna tvingas ut på arbetsmarknaden, de allra flesta i måttligt kvalificerade arbeten vars viktigaste resultat är en beskattningsbar lön i pengar?
Den fria rörligheten för kapital, varor och arbetskraft inom EU har gjort oss alla till undersåtar vars demokratiska rättigheter kan sättas ur spel på samma sätt som i Grekland och Italien när det internationella kapitalet så kräver.
Nytt motto: Lyd så får du arbete!
Det gamla mer slutna Sverige hade fördelar vi kan sakna i dag. Folkhemsandan, ett inhemskt jordbruk, egna skofabriker, textilindustri, bilindustri och skeppsvarv. Vattenkraften var en nationell resurs för landets egna behov, inte en handelsvara för Vattenfall att sälja på spotmarknaden där vinsten är störst.
Sedan tjugo år sågar de västerländska ekonomierna av den gren vi sitter på. Den stora vinnaren i processen är den internationella finansindustrin. Om den skapar annat än 1% feta katter i bankvärlden och 99% vanliga lurade undersåtar är något allt fler människor frågar sig.
Max.
SvaraRaderaTänk om man kunde få politiker att ta till sig dina skriverier.
Jag är som du vet inte orolig för någon global uppvärmning men jag är livrädd för vad EU, de internationella bankerna och vår nermonterade idustri och snart utsålda energiproduktion skall leda till.
Jag tor att framtiden ser ganska mörk ut om vi inte vaknar upp från de gröna drömmerierna.
Bim
Bim:
SvaraRaderaJag gissar att varje politiker värd sitt salt vet de här sakerna. Men att de är så låsta av sina partiprogram, spinndoktorer, talskrivare och av vad de tror att väljarna tycker så de pratar om andra och enklare saker.
Vad skulle hända om industriministern, vem det nu är, föreslog att Sverige skulle behålla sin el för sig och sänka energiskatterna?
Någon kommissionär från EU skulle ringa och tala allvar med hennes/hans husse Reinfeldt. Sedan bleve det silkessnöret direkt.
Mäktiga krafter högt över nationella regeringar styr det här spelet. Se bara hur Grekland och Italien var tvungna att avsätta sina valda regeringar och sätta in hantlangare från Europeiska Centralbanken som kvickt ska signera alla skuldförbindelser och sedan avgå.
Så ser det i alla fall ut. Vi får se till våren om jag har rätt.
/Max
Det är ju inte längre riktigt lika fult att återge forskning som pekar åt samma håll som du gjort sedan bloggens begynnelse. Säkert har inte vetenskapsradions inlägg gått dig förbi:
SvaraRaderahttp://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=406&grupp=12718&artikel=4820830
ian
"Den fria rörligheten för kapital, varor och arbetskraft inom EU har gjort oss alla till undersåtar vars demokratiska rättigheter kan sättas ur spel på samma sätt som i Grekland och Italien när det internationella kapitalet så kräver."
SvaraRadera- Max, du har förenklat analysen. Men å andra sidan går det inte att skriva en blogg-post på ett par hundra sidor.
Om man är intresserad av orsak och verkan, så måste man först definiera vad begreppen innebär. Begreppet demokrati innebär endast att majoritetsbeslut gäller.
Begreppet demokrati innebär dock inte att tagna majoritetsbeslut i en politisk församling är de vetenskapligt riktiga besluten, eller att dessa beslut på lång sikt ska gynna allmänintresset i ett land.
Inom EU och i Grekland har majoritetsbeslut tagits som ger Grekland möjligheten att få någonting för ingenting, dvs Grekland har fått möjligheten att finansiera sina offentliga utgifter genom att banker och Europeiska Centralbanken skapar helt nya pengar utav ingenting.
När Grekland gick in i Euro-samarbetet 2001, så hade bankerna möjligheten att låna pengar ifrån Europeiska Centralbanken till en ränta på 1 %. Dessa pengar skapade Centralbanken utav ingenting. Därefter lånade europeiska banker ut pengarna till Grekland med en ränta på 3 %.
Bankerna ansåg i början att mellanskillnaden på 2 % var pengar de fick gratis eftersom de ansåg att Grekland var kreditvärdigt. Men allteftersom tiden gick ändrade bankerna sin bedömning och räntorna började stiga till omkring 30 % (i stället för 3 %). Den höga räntan beror på att bankerna bedömmer att de inte får tillbaka alla utlånade pengar.
Den vetenskapliga frågan blir då: Vem har skapat det internationella kapitalet?
Svar: Det är demokratiska majoritetsbeslut i politiska församlingar som har skapat det internationella kapitalet.
Demokratiska majoritetsbeslut har gett banker och centralbanker rättigheten att skapa helt nya pengar utav ingenting vid sin utlåning. Demokratiska majoritetsbeslut har gett länder som Grekland rättigheten att finansiera sina offentliga utgifter genom att helt nya pengar skapas utav ingenting.
Demokratiska majoritetsbeslut har således skapat en hybrid mellan privatägda banker och statligt ägda centralbanker. Om vi använder oss av sanna begrepp är detta inte ett kapitalistiskt system utan ett statskapitalistiskt system. Politikerna tror således att det finns fördelar med att styra maknadsekonomin genom att använda sig av planekonomi och statliga organisationer som exempelvis centralbank.
Om marknadsekonomin hade fått bestämma (människorna själva eftersom marknadsekonomin inte är en levande varelse som kan fatta egna beslut), så hade guld och silver idag varit pengar. Men då går det inte att skapa helt nya pengar utav ingenting. I så fall hade det i praktiken varit omöjligt att finansiera de offentliga utgifterna genom att skapa helt nya pengar utav ingenting.
Per-Olof:
SvaraRaderaDemokrati är ett knepigt begrepp. Visst betyder det enklast att majoriteten ska bestämma (efter att ha fått begripliga alternativ och röstat fritt i frågan). Men 'demokrati' har också en vidare betydelse då det gäller ett styrelseskick. Då vi hoppas på 'demokrati' i Egypten inbegriper vi rättvisa mellan kristna kopter och den muslimska majoriteten. Personlig frihet, yttrandefrihet, religionsfrihet - allt möjligt ingår i paketet 'demokrati'.
Mördaren Breiviks vansinnesdåd i Norge kallades av Stoltenberg själv för "ett angrepp på demokratin". Då drog han ut betydelsen långt.
Med viss rätt menar du att greker och italienare själva genom demokratiska beslut satt sina länder i ekonomisk klämma. Men om du menar att Papademos i Grekland och Monti i Italien (båda ECBs förträdare) är demokratiskt tillsatta håller jag inte med. Med samma argument kan man hävda att Hitler var demokratiskt tillsatt.
Vad en vald regering tar sig till efter valet kan den enskilde väljaren inte rå för. Lika lite som att hamnarbetarna i Southampton som la loss Titanic på hennes jungfrufärd 1912 var ansvariga för att hon gick på isberget och sjönk.
Vad gör man om man tycker att en regering styr landet åt fel håll? Skjuter statsministern?
På 20 år har de demokratiskt valda politikerna fumlat bort makten till det internationella kapitalet. Se på Obama, hur lydig han är mot Wall Street. Och vilka rycker i snöret då Merkel och Sarkozy sprattlar? Frankfurtgruppen som är "accountable to no one". Kan inte lagföras, inte röstas bort.
Mycket kan skrivas om detta. Och det görs också. Det gläder mig att många ifrågasätter det 'demokratiska' i det som nu pågår i Europa.
Tack för dina synpunkter.
/Max
Plutokrati är numera en passande beskrivning av vad som döljer sej bakom illussionen av Demokrati med korporativa USA som stadigt accelererande mönsterexempel de senaste decennierna. Och de sätter ju som bekant agendan för en hel del av omvärlden. Banksystemet och korporativa krafter som med nya lagar i en strid ström jämlikhetställer privatpersoner med företag har gett raketbränsle åt Occupy rörelsen mot hela den infekterade hyperkapitalismen. Ett exempel där man lyckats med knäckfrågan att betala billigare löner än Kineserna har tex blivit att cyniskt exploatera den privata fängelse industrin för att kringå avtalsmässiga minimilöner och fackföreningar. Om detta och hur den demokratiska processen alltmer kringås kan jag rekomendera Democracy Now's reportage om ALEC - American Legislative Exchange Council:
SvaraRaderaALEC EXPOSED .1 Secretive Corporate-Lawmaker Coalition
http://www.democracynow.org/2011/7/15/alec_exposed_state_legislative_bills_drafted
ALEC EXPOSED .2 Exploiting Private Prison Labor http://www.democracynow.org/2011/8/5/new_expos_tracks_alec_private_prison
Mvh. Patrik W
Bäste Dr. Max, tack för alla fina inlägg!
SvaraRaderaI Aktuellt i söndags "bevisades" konsekvenserna av CO2-utsläppen med att havet har stigit katastrofalt i Liberia (förutom att deras miljöminister numer behöver en handduk i st f en näsduk för att torka bort svetten, kan bli en klassiker!).
Kan du, liknande du gjort tidigare i andra sammanhang, göra en sammanställning över hur mycket havsnivån stigit i Liberia?
Kusen:
SvaraRaderaInom geologin talar man om 'transgression' då en strandlinje avancerar in över land och 'regression' då den retirerar. Spår av sådana är vanliga i den geologiska historien. (Det understa skiktet av lagerföljden i t ex Kinnekulle, det subkambriska konglomeratet, är spår av en transgression.)
En transgression kan antingen bero på att havsytan stiger eller att landet sjunker. För en kustnära stad är det likgiltigt vilken process som är orsaken. Resultatet är detsamma, staden hamnar i vattnet.
Tidningen 'The Liberian Observer' har klagat över att Liberias atlantkust sväljs av havet. Det är säkert korrekt i liten skala. Stigningen sedan 1820 då Liberia grundades av frigivna slavar har varit ca 20 cm ÖVER HELA VÄRLDEN (finalen på den holocena transgressionen). Hundraåriga byggnader/städer på mycket flacka kuster kan mycket väl ha vatten skvalpande kring grundstenarna. Stormar blir ödesdigra i sådana utsatta lägen.
Vad Liberia inte kan ha är en egen lokal stigning av havsytan. Visserligen finns det 'bullar' på havet, jorden är lite knölig beroende på ojämnheter i gravitationen, men de flyttar sig inte. Inte heller märks de från ett fartyg. Endast tack vare satelliter går det att mäta dem.
Aktuellt-inslaget gick mig förbi. Men som du vet slinker allt som kan skyllas på koldioxidutsläppet igenom i svenska media. Gärna med några extra bekymrade suckar från programledaren. Den faktiska höjningen av havet, 1,7 mm/år, vill de inte låtsas om. Att den inte går att stoppa förstår de inte heller.
Att Liberias miljöminister är ute efter pengar borde de dock begripa. Men vem orkar kämpa mot dumheten?
/Max