2011-07-24

Husmarknaden


Fotbojan

Ett av finansindustrins viktigaste ben är husmarknaden. Husköpet är den vanlige medborgarens största affär och den tjudrar köparen i en ofta livslång relation till banksystemet. Genomsnittspriset för ett småhus i Sverige är nu drygt 2 miljoner kr enligt SCB:s Småhusbarometer. Med nuvarande låneränta på 5 % får banken hundratusen kr per år från villaägaren som ”sköter huset åt banken”. En säker och problemfri inkomst.

Amortera sig fri kan den vanlige löntagaren inte.

Ju högre huspriser desto större förtjänst för bankerna som frestas att göra det lättare att låna. Bankernas lättsinne skapade den pågående huskrisen i USA. Människor med dålig betalningsförmåga fick låna, huspriserna steg, de dåliga lånen buntades ihop i derivat och såldes vidare till andra banker. Dessa försäkrade sig hos varandra mot konkurs hos låntagarna för löjligt låga premier i de beryktade CDS-avtalen (credit default swaps) som kallt byggde på att amerikanska staten skulle träda in om det blev konkurser. Vilket den också gjorde 2008 med den största skattebetalarinsatsen i USA:s historia.
 

Kreditswappar
 

Som grön upptäcktsresande i finansvärlden upptäcker jag att den borgerliga svenska regeringen kallar CDS-avtal kreditswappar och att svenska bankers spel med sådana garanteras av svenska staten, det vill säga dig och mig.  Utan att göra väsen av det har regeringen lovat ersätta eventuella förluster med upp till 750 miljarder kr enligt lagen (2008:814) om statligt stöd till kreditinstitut.


Sveriges statsbudget 2010 hade 61 miljarders marginal –  var på 811 miljarder kr. Största poster: sjukkassan 102 miljarder, arbetmarknaden 88, kommunbidrag 76, barnbidrag/ föräldraförsäkring 70, sjukvården 59 miljarder. Småpengar jämförda med bankgarantins 750 miljarder (93 procent av budgeten). Om så lite som 10 procent  (75 miljarder) av garantin tas i anspråk motsvarar det försvarets 45,  ålderspensionens 18 och kulturens 12 miljarder.

”Det nya arbetarpartiet” Moderaterna har en baksida det inte visar för väljarna. Vid närmare eftertanke försvinner min överraskning. Staten och kapitalet sitter ju i samma båt.



Lådan 1967.  En idyll från forna tider.

Va i helvete har dom för sig in i banken efter tre
Gör dom kanske nåt som allmänheten inte borde se
Sitter dom och stoppar pengar i sin egen portmonnä
Vad i helvete har dom för sig in i banken efter tre



Läget i USA

Den svajiga ekonomi vi lever i har sitt ursprung i USA. Där blåste bankerna upp en bubbla i husmarknaden och skapade the subprime mortgage crisis, bolånekrisen. Nu finns 6,7 miljoner förfallna krislån men bankerna har (ännu) bara tagit drygt 0,5 miljoner objekt i mät. Av dessa har de lyckats sälja färre än 0,1 miljoner enheter. Utmätningar har visat sig vara näst intill meningslösa på en sjunkande marknad.


Storlek på inteckningarna i jämförelse med värdet på fastigheterna. Skulden består men värdet förgår.

Därtill pågår en kraftmätning mellan president Barack Obama, demokrat, och representanthusets talman John Boehner, republikan, om hur/när/ifall USA:s gräns för upplåning 14,3 trillions (biljoner, 1012) dollar ska höjas. Boehner har släpat Obamas näsa i lorten genom att lämna ett pågående sammanträde och inte infinna sig i Vita Huset på kallelse. Obama framstår allt mer som en konflikträdd mes.

USA lever på kommande generationers pengar, har outsourcat mycket av tillverkningsindustrin till låglöneländer och har en stadig arbetslöshet över 9 procent medan skatten för de superrika är 18,1 procent. Landet löper nu risken att chikaneras genom att få sitt kreditbetyg sänkt. Kina, som landets största långivare, brummar i bakgrunden och vill att dollarns värde bevaras. 




Läget i Europa

Den pågående eruokrisen har ”lösts” ett antal gånger utan att försvinna. Att Grekland räddades genom det senaste extra nödräddningspaketet formulerat torsdag 21 juli 2011 är det få som tror. Irland och Portugal bevakar varje åtgärd som gynnar Grekland och står redo att begära liknande lättnader. Spanien och Italien är på fallrepet och får betala 6-7 procent ränta för att låna pengar. Tyskland betalar 2-3 procent.



Ingen officiell politiker eller finansman talar sanning i krislägen. Alla förtröstansfulla ord är bara varm luft. Eurons kris är ingalunda förbi.Vid varje val i medlemsländerna blir oviljan att betala andra länders förluster allt starkare i väljarkåren. Sannfinländarnas 19 procent var en första svala. Tyskarna är klart negativa och Angela Merkel är fångad mellan väljarna och bankerna på ena sidan, och omsorgen om euron på den andra.

I gynnsamt fall lämnar Grekland eurosamarbetet, i värre fall lämnar det EU. I värsta fall spricker EU sönder i ett A-lag och ett B-lag.

Läget i Sverige
 

Sveriges bakåtlutade attityd till EU räddade oss från euron 2003. Nästa val ligger tre år in i framtiden och ekonomin är förhållandevis välskött. Statsskulden 31 mars 2011 var ungefär 1 065 miljarder kr (42,3 procent av BNP). Läget är stabilt.

Antalet villor till salu är större än på flera år. Många husägare vill stiga av.

Bankerna har nyligen skärpt kreditvillkoren vid husköp (lån högst 85 procent av priset) vilket pressar husförsäljningen. Villaägare som ska sälja och flytta till annan bostad bör ha avtal om försäljning av den första för att få låna till den andra. Inbromsningen har redan börjat, få människor köper eftersom priserna väntas falla. Gardinavdelningen på IKEA säljer dåligt. Blir det ingen eurokris ska räntan dessutom stiga några trappsteg till.


Troligen orsakar läget en nedåtsväng hos huspriserna. När/om den avbryts och blir en uppgång beror på faktorer utanför Sverige. I första hand eurozonens och EU:s utveckling, i andra hand situationen i USA. Det kan ta ett år eller fem. Många garvade ekonomibloggare – exempelvis The Automatic Earth – ser en stor finanskatastrof vid horisonten. Apokalyptiska framtidsbilder är jag van vid från klimatdebatten och tror inte rakt av på sådana.


Men risken för en ny finanskris av 2008 års modell kan inte uteslutas. Finansindustrin drivs av kortsiktig girighet och skriande brist på framsynthet. Fredagen den 12 september 2008 for alla bankdirektörer hem i sina Lexus eller Learjet utan att ana kollapsen som stundade på måndag 15 september.  Att en så intellektuellt primitiv verksamhet som finansindustrin lyckats tillskansa sig ett visserligen fusk- men ändå Nobelpris visar kapitalets makt.

När eurokraterna säger att Grekland och euron just räddats med ett extra nödreservpaket på 109 miljarder euro så läs det finstilta. Ett smakprov:
 
All other euro countries solemnly reaffirm their inflexible determination to honour fully their own individual sovereign signature and all their commitments to sustainable fiscal conditions and structural reforms. The euro area Heads of State or Government fully support this determination as the credibility of all their sovereign signatures is a decisive element for ensuring financial stability in the euro area as a whole.

(Alla andra euroländer bekräftar högtidligen sin oböjliga beslutsamhet att fullt hedra sina egna suveräna signaturer och alla dessas förpliktelser till hållbara finanspolitiska förhållanden och strukturella reformer. Euroområdets stats-och regeringschefer stöder till fullo denna beslutsamhet eftersom trovärdigheten i alla deras suveräna underskrifter är en avgörande faktor för att säkerställa den finansiella stabiliteten i euroområdet som helhet.)

Verkar det lugnande? Köp i så fall hus på lång sikt – tio år eller mer.

Och sköt betalningarna till banken. Se den som din fiende.


1 kommentar:

  1. Va va de jag sa!
    Det här blir jäkligt spännande, det märks redan nu.
    Jag tror du gjorde helt rätt, dr. Max, och i precis rätt tid när du ansåg att klimatdebatten är är sluttjatad. Men saker hänger ju intimt ihop. Klimatgalenskaperna nätslar sig ju in i den totala ekonomin som ett virus. Suveränt pedagogist inlägg, så till och med jag begriper, å de är inte dåligt. :D
    Bim

    SvaraRadera