Falsk koldioxidbokföring

CO2-halten i atmosfären borde vara 517 ppm.

Som vi räknade ut i förra posten finns det 6 kg atmosfärisk koldioxid över varje kvadratmeter jordyta. Den är utspädd i 10.300 kg luft så det är en synnerligen svag blandning. Storleken på jordytan är 5,1 x 10⁸ kvadratkilometer = 5,1 x 10¹⁴ kvadratmeter. (Notis för den glömske: en kvadratkilometer är en miljon kvadratmeter.) Multiplicerar man ytan (i kvadratmeter) med 6 (kg) får man atmosfärens koldioxidmängd uttryckt i kilogram: 30,6 x 10¹⁴ kg.

Uttryckt i ton blir det 3,06 x 10¹² ton, 3,06 teraton, eller 3060 gigaton. Tretusen gigaton, en lätt siffra att lägga på minnet, är alltså atmosfärens aktuella koldioxidinnehåll. Det årliga tillskottet av antropogen koldioxid är trettio gigaton, en procent av det befintliga.

(Klimatmaffian krånglar gärna till det för att hålla populasen utanför. Uttrycker det som C, kol, vilket är mängden CO₂ dividerat med 3,6 som i atmosfärens fall blir 850 gigaton C. Ännu hellre som PgC, petagram kol, vilket dock inte bör förskräcka någon. Ett ton = tusen kilo = en miljon gram. Giga = 10⁹, peta 10¹⁵, skillnaden i storleksordning en miljon. Med andra ord, 850 PgC i klimatlobbyns newspeak är samma sak som 850 gigaton C eller 3000 gigaton CO₂. Uttrycken PgC^yr- och PgC/yr är PgC/år = GtC/år, gigaton C/år.)

Nåväl. Sedan industrialismen tog fart omkring 1830 har människan släppt ut 1,8 x 10¹² ton CO₂ i atmosfären. 1,8 teraton eller 1.800 gigaton. Alla ångmaskiner, alla kolkraftverk, all cement, alla bilar och flygplan, alla krig sedan 1830 – ettusen åttahundra gigaton koldioxid är vad de åstadkommit. Mängden motsvarar sextio procent av atmosfärens nuvarande tretusen gigaton.

Men halten i atmosfären har bara stigit från 280 till 388 ppm, det vill säga med 108 ppm, 28 procent av dagens mängd, i massa 840 gigaton. Ungefär 1.000 gigaton av de 1.800 människan släppt ut är alltså borta. Mer än hälften, 55 procent. Försvunna. Borta ur bokföringen. Enda förklaringen är att de assimilerats i fotosyntesen och bundits i vävnad, eller lösts i sjöar och hav som kolsyra av vilken en (okänt stor) portion bundits for ever and a day i biologisk kalk av mollusker, foraminiferer och koraller. Något annat ställe finns inte för koldioxid att ta vägen.

Ett svinn på 55 procent – det tävlar med svinnet på dina inbetalade pensionsavgifter. Men när tror du att klimatmaffian börjar tala rättframt om att bara 45 procent av de globala utsläppen kan spåras i atmosfären? Kanske när bankdirektörer slutar med bonusar. I Landet Ingenstans.

Okej, det antyds i förbigående av en arbetsgrupp inför IPCC:s Third Assessment Report 2001 som variationer ”from 0.9 to 2.8 ppm/yr, equivalent to 1.9 to 6.0 PgC/yr.” Man ska läsa noggrant för att hitta det.

517 ppm istället för 388 ppm: Om all antropogen koldioxid sedan 1830 hade funnits kvar i atmosfären skulle där finnas fyratusen gigaton istället för de befintliga tretusen. Halten skulle vara 517 ppm istället för 388 ppm. Snubblande nära de 550 ppm då ”sannolikheten är 68 till 99 % för att jordens temperatur ökar mer än 2 grader C” enligt alarmister som Hansen, Lynas och Schellnhuber. Då Amazonskogarna ska vissna och brinna, vågor av sommarhetta överskrida 40 grader C i England och årligen döda 30.000 personer i Europa.

Man kan tycka att klimatlobbyn skulle glädjas över att det inte blivit så. Betona att det naturliga kol-kretsloppet kunnat ta hand om mer än hälften av all antropogen koldioxid som hittills släppts ut i atmosfären. Intressera sig för fenomenet och utforska vilka mekanismer som är i arbete. Se med hopp på framtiden.

Pyttsan!

Du märker själv hur osannolikt det verkar. Vroomfondel/ Majikthise-effekten lär sig alarmisterna innan de kan skilja på cumulus och cirrus. Det ändrar dock inte faktum:

55 procent av all antropogen koldioxid sedan tidernas begynnelse är spårlöst försvunnen.

Borta. Väck. Inte hemma.

Några hårda data om vart den tagit vägen skulle vara välkomna. Och bra mycket värdefullare än ett tjog utspel med nya krisparametrar.

För säkerhets skull, om en alarmist råkar titta in, detta är ett cumulonimbus bland cumulus.

Alternativ kalkyl för de noggranna:

Utgå från luftens CO₂-halt år 1830 = 280 volym-ppm = 420 vikt-pppm. Lufttryck samma, jordytan samma som nu.
0,42 kg CO₂/ton luft = 4,33 kg CO₂ per m² jordyta. 5,1 x 4,3 ≈ 22 x 10¹⁴ kg = 2200 gigaton. Dagens 3000 – 2200 = 800 gigaton som är ökningen sedan 1830.

Det beräknade antropogena utsläppet sedan 1830 är 1.800 gigaton koldioxid. Av dessa finns endast ovanstående 800 gigaton kvar i atmosfären.

Tusen gigaton, 55 procent, har försvunnit på oförklarat sätt.