Varför är kärnkraft så avskydd?
Tyska regeringens beslut att stänga landets kärnkraftverk (åtta som redan är i malpåse och nio som ska stängas successivt från 2015 till 2022) har mötts med applåder och glädjerop av en lång rad gröna världsräddare. Man kan fråga sig varför. Hur kommer det sig att kärnkraft självklart är något förkastligt och varför har den fått så dåligt rykte. Vad har den ställt till med, egentligen?
(Tysk planerad utfasning: Grafenrheinfeld 1345MW stängs 2015; Gundremmingen B 1344MW år 2017; Philippsburg 2 1468MW år 2019. Grohnde 1430MW, Gundremmingen C 1344MW och Brokdorf 1440MW ska stänga 2021. De sista tre – Isar 2 1195MW, Emsland 1400MW och Neckarwestheim 2 1400MW – är Tysklands modernaste och ska stängas 2022.)
Som koncept är elframställning med atomkraft (som det hette förr) en okomplicerad process. Ett radioaktivt grundämne – uran-235 – klyvs i en atomstapel till andra lättare grundämnen och utvecklar då stora mängder energi i form av värme. Härden kyls med återcirkulerande vatten som upphettas till 315 oC het ånga under 150 atmosfärers tryck. Primärångan får via värmeväxlare bilda sekundär 275-gradig ånga med 60 atmosfärers tryck som driver ångturbiner som driver elgeneratorer.
I slutet på serien krävs ett arrangemang för att dumpa begagnad värme, antingen en kylbassäng i kontakt med ett vattendrag eller ett antal kyltorn som levererar värmen till luften via förångning. Samma behov av en sänka för den använda värmen har också värmekraftverk med konventionell värmekälla (se exempelvis Andas lugnt-bekantingen Jänschwalde).
Atomkraft är en ny teknik: första kärnklyvningen 1938, första reaktorn 1942, första kärnkraftverket 1954, första kommersiella kärnkraftverket 1956. Trots att utvecklingen skedde parallellt med byggandet av atombomber och etableringen av irrationellt stora kärnvapenarsenaler togs den i början emot med stor förväntan. Tillgångarna sågs som outtömliga, elen skulle bli så billig att elmätare blev onödiga.
Harrisburg: I slutet av 1970-talet uppstod en motvilja mot kärnkraft – till att börja med som en avknoppning från motståndet mot kärnvapen. Rörelsen fick verklig fart efter olyckan i Three Mile Island (Harrisburg) 1979. Tage Danielssons berömda monolog ”Om sannolikhet” är ett genialt argument i sammanhanget:
Med all respekt för Tage Danielssons engagemang mot kärnkraften kan jag personligen inte se annat än att haveriet i Harrisburg bara var en måttlig olycka. Inga strålskador, inga dödsoffer. PR-mässigt blev den däremot en katastrof för kärnkraftsindustrin. Den ledde bland annat till folkomröstningen om kärnkraft i Sverige 1980. Vad de tre linjerna egentligen innebar var/är oklart och omröstningen ledde inte till något. Riksdagens beslut att alla reaktorer skulle vara avvecklade år 2010 fick inga följder. Sveriges kärnkraft producerade 2010 56 TWh av landets förbrukade 146,5 TWh.
Tjernobyl: Katastrofen i Tjernobyl 1986 är hittills den värsta kärnkraftsolyckan. Effekterna är svåröverskådliga och antalet döda har inte kunnat beräknas på ett övertygande sätt. Uppskattningarna varierar mellan 300 och 9 000. Tröst i eländet är att katastrofen orsakades av inkompetenta operatörer i ett primitivt samhällssystem (den sovjetiska kommunismen) som tre år senare föll samman och avskaffade sig själv. Sannolikheten för att en Tjernobylolycka ska hända igen är nu så löjligt liten så vi kan vara nästan alldeles säkra på att den inte händer en gång till … åtminstone inte i Tjernobyl.
Fukushima
Denna bloggpost är triggad av svallvågorna från olyckan i Fukushima. Med hänvisning till den har kärnkraftsmotståndarna börjat agera och argumentera utan att ha några sakskäl att komma med.
Fukushimahaveriet orsakades av en naturkatastrof, nämligen en jordbävning styrka 9 och en därav utlöst tsunami med < 20 m höga vågor. Samlingsnamnet för den är Jordbävningen vid Tōhoku 2011.
Den är den verkliga katastrofen. Omkring 46 000 byggnader rasade och 144 000 skadades, därav 300 sjukhus. Antalet döda beräknas till 24 500 och tusentals saknas fortfarande, omkring 300 000 måste fly. Vägnät, telekommunikationer, kraftledningar och hamnar förstördes. Återuppbyggnaden beräknas ta decennier och kosta minst 300 miljarder US dollar (Sveriges hela BNP) vilket gör jordbävningen vid Tōhoku 2011 till den dyraste naturkatastrofen i modern tid.
Kärnkraftverket i Fukushima skulle troligen ha klarat jordbävningen – magnitud 9, den kraftigaste i Japan och en av de fem starkaste i världen sedan 1900 – om det inte legat oskyddat för den efterföljande tsunamin. Reaktorerna i drift stängdes av automatiskt vid skalvet. Men 20-30 minuter senare kom de förödande tsunamivågorna. Reaktorer, reservkraft och annan infrastruktur som placerats femtio meter från havet fem meter över havsytan slogs sönder.
Man måste vara politiker eller ekonom för att inte se att Fukushima var en potentiell katastrof ända sedan bygglovet klubbades på 1960-talet.
Tillämplighet?
I vad mån kan haveriet i Fukushima projiceras på kärnkraften i Europa? Finns liknande risker här?
Inte ens förbundskansler Angela Merkel ville påskina att sådana fanns. Tvärtom erkände hon att ”derartig gewaltige Erdbeben und Flutwellen … bei uns nicht eintreffen werden” (de våldsamma jordbävningarna och flodvågorna där … kommer inte att inträffa hos oss). Att hon – som ett halvår tidigare förlängt den tyska kärnkraften med 14 år till 2036 – i maj 2011 argumenterade för snabb stängning berodde på att hon var politiskt tvingad av Die Grünen. Annars adjö till den sköna regeringsmakten.
Varför de Gröna är så starka i Tyskland är en annan fråga. Inget annat land i världen är lika politiskt grönt. Är det ett fördröjt avståndstagande från den tyska diktaturen 1933-1945? Eller en ny sorts ekodiktatur, en pastisch på 1930-talet? Något för sociologer att fundera på.
Naturligtvis åberopar även svenska kärnkraftsmotståndare Fukushima på diffusa grunder. Fyra avdankade socialdemokrater med ex-miljöministern Birgitta Dahl i spetsen föreslog redan 19 april att socialdemokratin skulle gå i spetsen för en avveckling. SSU-ordföranden Jytte Guteland drar samma visa 11 juni: ”S-ledningen måste ta täten för att avveckla kärnkraften”.
Jytte Guteland vet rimligen lika väl som Angela Merkel och Lena Sommestad att svåra jordbävningar inte inträffar i Europa. Inga tsunamivågor drabbar heller Tyskland eller Sverige. En nära motsvarighet var dock den stora jordbävningen utanför Lissabon 1755 då fartyg slungades långt in på land och ett oräkneligt antal tusen människor dog. Händelsen lever kvar i begreppet "den bästa av alla världar" från Voltaires roman Candide 1759. Lissabon och portugisiska kusten är alltså fel ställe att lägga kärnkraftverk på. Att ha dem i Tyskland, Sverige och Finland är en annan sak.
Letar man efter Jyttes sakargument hittar man inga. Bara fraser som: Kärnkraften är inte framtid, den är dåtid, kärnkraften har ingen framtid, vi riskerar hamna i kölvattnet om vi inte hänger på, [kärnkraften står för] nostalgi, gammal teknik och särintressen…
Lustigt nog kallar hon kärnkraften från 1956 för gammal teknik och vindkraften som varit med sedan hedenhös för ny teknik.
Jytte slutar med det gamla slagordet: Vi ska leda utvecklingen. Tror man på så klämmigt hojtande i Socialdemokraterna? Jopp hej di, hej da!
Roland Sundberg i Jyttes efterföljd på Dalademokratens ledarsida 13 juni 2011 gör ett tafatt försök med sakargument: [Kärnkraften] är osäker mot jordbävningar, tsunamis, isstormar och andra oförutsägbara händelser.
Västgötaklimax, som man sa förr. Kanske bättre med hurtiga tillrop i alla fall.
Jopp hej di, hej da!
Naturkatastrofer av samma dignitet som jordbävningen vid Tōhoku 2011 är så osannolika på den Eurasiska tektoniska plattan att man förtröstansfullt kan driva kärnkraftverk på den under de hundratalet år tekniken kan väntas bestå. Och man kan med god tillförsikt långtidsförvara utbränt kärnbränsle i hemliga bergrum i plattan under den geologiskt sett korta tiden hundratusen år.
Det spekuleras i att balansera den nyckfulla sol- och vindkraften i Tyskland med framförallt norsk vattenkraft.
SvaraRaderaTysk kärnkraft har effekten 20,5 GW.
Norsk vattenkraft 30 GW.
Och Norge tvingades i vintras importera elström.
Alltihop verkar illa genomtänkt.
Pia
Dom bygger bara några nya mastodont kolkraftverk plus lite gas från Ryssland så har dom kompenserat för kärnkraften.
SvaraRaderaTyska industri och fack vet detta och ser inte kärnkraften som så viktigt för dom.
Det är annat i Sverige där vi skall ersätta kärnkraft med vad då? Ny modern energi vad det nu är.
Per
Hej Dr Max,
SvaraRaderaintressant diskussion som jag skulle vilja följa upp med en lite kommentar:
-att fortsätta forskning och/eller försäkra sig om mer säkerhet följer hand i hand men har en sorts seghet i sin fråga.
Man blir liksom bekväm.
Bekvämligheten kan ställa till med mycken fasa och det kan vi se i elavregleringen som sätter spår i alla elanvändare.
Man har blivit så bekväm att det som koster oss alla inte faller tillbaka på oss alla, genom att producera så billig el som möjligt så att det kan bli tillgängligt för alla och envar både i Sverige och annanstans.
De slantar som de stora el-efanterna tjänar slipper igenom med bekvämlighetens hatt på huvudet. Det är liksom som att blanda ihop äpplen och päron där företaget exvis Vattenfall skall tillverka el men tänker i att egentligen tillverka pengar åt de politiker som blundar eller fötts med blindbocksslängen över ögonen. Ingen i ledningen har en idé att producera billigare el utan att ta mer betalt för varan.
Vi är alltså lurade, både politiker och medborgare men mest lurade är de som trodde att allt skulle bli bättre och däri ligger den falska förutsättningen i hela samhället skall tjäna på något som styrs av pengar för att bli mer pengar.
Hälsar UiU.