Behovet av vessleord: en prognos

Vessleord

Engelska Wikipedia använder uttrycket ”weasel words”, vessleord,  för formuleringar som verkar betyda något men vid närmare granskning saknar innehåll. Metaforen bygger på vesslans (mytologiska) beteende att suga ur fågelägg utan att förstöra skalen. Kvar blir skenbart riktiga ägg – fast tomma. Samma sak med vessleorden – de tycks betyda något men har inget i sig.

Att vesslor suger ur ägg har varit en spridd uppfattning åtminstone sedan William Shakespeares tid. I lustspelet ”Som ni behagar” (As You Like It), 1599,  säger den melankoliske lorden Jacques: ”Jag kan suga melankoli ur en sång, liksom vesslan suger ägg”. Men enligt dagens biologer och jaktvetare är vesslans äggsugande bara folktro, liksom föreställningen att svalan övervintrar på sjöbottnen, grävlingen biter tills det krasar och skatan är tjuvaktig. 

 Ville Vessla i “Ture Sventon”-böckerna förblir dock en skurk.

Vessleord är så vanliga att vi knappt märker dem.

I politiken: En utredning ska titta på detta, det är myndighetens beslut, jag kan inte kommentera ett enskilt fall …

I reklamen: Rekommenderad av läkare, säg nej till celluliter, du är vår 9999:e besökare, allergitestad, färskpressad…

I klimatrörelsen: För 100 kr i månaden gör du stor skillnad, många små insatser hjälper, schäfer värre än stadsjeep för klimatet …

Personligen välkomnar jag en svensk term för tomma ord och begrepp, och varför inte direktöversättningen “vessleord” eller “vesselord”?  När detta skrivs 23 maj 2011 har engelska Wikipedia 3 641 963 uppslagsord (avrundat 3,6 miljoner); svenska Wikipedia har 396 860 (avrundat 0,4 miljoner). Det vore inte helt fel att ta efter engelska W i terminologifrågor. Småpojkar ska inte lära sin far göra barn.

Men svenska Wikipedia kämpar emot. Sökning på “vessleord” ger svaret ”Inga resultat matchade frågan.” Inte ens direktlänk till Malldiskussion: Vessleord ger resultat inne på Wikipedia. Ute på Google, däremot, kommer man till wikis diskussionssida som menar: "Vessleord är en helt omöjlig term på svenska”. 

I min mening ett substanslöst tyckande. Att vesslor sannolikt inte suger ägg har ingen betydelse. Termen ”växthuseffekt” bygger också på ett misstag. Effekten hos ett växthus beror på att luftens termiska konvektion hejdas, den varma luften hindras stiga i höjden. Atmosfärens värmande effekt (som ger oss +14 grader istället för -19) liknar istället filtens men ingen kämpar för termerna ”filteffekt” och ”filtgaser”.

Andas lugnt är en fri blogg och här gör jag som jag vill och skriver ”vessleord”.

Kyotoprotokoll nr 2

Den långa inledningen triggades av en artikel om behovet av ett Kyotoprotokoll nr 2 när det nuvarande går ut 2012. Artikeln (publicerad i Science) börjar med en perfekt vesslemening:

”Expectations are high that the Kyoto Protocol, intended to reduce emissions of certain greenhouse gases (GHGs), will be extended after its first reporting period ends in 2012”. (Förväntningarna är höga att Kyotoprotokollet, som syftar till att minska utsläpp av vissa växthusgaser (VHG), kommer att förlängas efter den första rapportperiodens slut 2012.)

Som om en värld väntade med högt spända förväntningar på ett Kyotoprotokoll nr 2. I själva verket bryr sig världen ytterst lite om det existerande Kyotoprotokollet och ännu mindre om en hypotetisk efterföljare.

Existerande Kyotoprotokoll: Det koncipierades 1992 och skulle börja verka 1997. Förenklat skulle protokollet reducera det globala koldioxidutsläppet till  21,5 gigaton år 2012. I likhet med alla sådana försök har det varit verkningslöst. År 2010 var det globala utsläppet 32,3 gigaton och blir sannolikt långt över 34 gigaton år 2012. En miss med 60 procent.

Efter COP16 i Cancun i december 2010 låtsades man att avtalet var prolongerat fast Japan vägrade skriva på.

 Tsunamivågen inne i ett reaktorhus Fukushima

Framtiden: Både Japan och Tyskland ersätter nu kärnkraft med fossil energi. I Japans fall måste minst 60 TWh/år ersättas pga katastrofen i Fukushima – sannolikt i decennier. Bortfallet motsvarar hela den svenska kärnkraftsproduktionen eller tre kolkraftverk av bekantingen Jänschwaldes storlek. Det innebär 3 x 24 = 72 megaton koldioxid extra per år enbart från Japan.

I Tyskland låg andelen kärnkraftsel på ca 25 procent (150 TWh/år) av totalproduktionen 600 TWh/år och i paniken efter Fukushima beslöt förbundskansler Angela Merkel att sju gamla reaktorer skulle stängas tills vidare. De gav en tredjedel av kärnkraftselen (50 TWh) som på kort sikt ersätts av koleldad värmekraftsel. Som riktvärde drygt två Jänschwalde à 22 TWh/år och 2 x 24 = 48 megaton extra koldioxidutsläpp vid oförändrad elproduktion.

Tyskland är annars ett mycket grönt land med en politiskt stark miljörörelse. År 2010 gav förnybar energi (vind och biomassa) mer än 100 TWh elektricitet, nästan 17 procent av totalproduktionen 600 TWh/år. Att öka den med 50 TWh/år tar dock decennier.

Värre problem

 

Energifrågan och med den klimatfrågan är raskt på väg att bli andrahandsfrågor på grund av EU:s (och möjligen världens) allt gravare finansproblem.  Kriser som kanske, möjligen, eventuellt kan inträffa om 30-50-100 år hamnar självklart i skuggan av olyckor som bildligt talat bultar på dörren.

Världen rycker på axlarna åt  en eventuell förlängning av Kyotoprotokollet. Klimathotens affischnamn James Hansen, Mark Lynas och Joachim Schellnhuber är borta från rubrikerna. Nu lär vi oss nya namn: 

"När det blir allvar måste du ljuga".

Jean-Claude Juncker,  premiärminister i Luxemburg och president i eurogruppen. Som ordförande i gruppen av eurozonens finansministrar är han en nyckelperson. Att han för en tid sedan sa: "When it becomes serious, you have to lie” (När det blir allvar, måste du ljuga) säger något om moralen i finanskretsar. 

 "Du ska betala!"

Jean-Claude Trichet, ordförande i ECB (Europeiska Centralbanken) som förväntas överta – uppenbart eller förteget – en stor del av de giftiga statspapperen från banker som Deutsche Bank och Barclays Bank. Så att du och jag i slutänden ska betala krascherna.

Christine Lagarde, fransk finansminister och sannolik chef för IMF (Internationella valutafonden) efter Dominique Strauss-Kahns gåtfulla fall. Feminister väntar sig att en kvinna som chef ska innebära ett mjukare och mänskligare synsätt hos denna ikon för krasst ekonomiskt tänkande.

I raden bakom skymtar dansken Poul Thomsen, IMF:s torped i trojkan som förkunnar den ekonomiska lagen för underpresterande euroländer som Portugal, Irland, Grekland – och snart kanske Spanien och Italien. Och Olli Rehn från Finland, ingenjören bakom utvidgningen av EU.

Man svär inte i kyrkan

Behovet av vessleord kommer inte att minska. Redan har några nya etablerat sig. Mest notabelt hårklippning (haircut) för nedskrivning av i första hand Greklands statsskuld. Sedan omstrukturering (restructuring) för samma sak. När de blev för begripliga fick vi vessleordet omprofilering (reprofiling).

Precis som att man inte sa Djävulen utan Hin Onde eller Skam så länge någon trodde på honom, säger man inte konkurs, bankrutt eller ekonomiskt sammanbrott då det gäller Greklands kris. Än mindre lämna EU och/eller euron. Det vore värre än att säga n-g-r.

Uppfinningsrikedomen är inte slut. Räkna med att användningen av vessleord kommer att gå mot nya höjder i takt med att de ekonomiska prognoserna pekar mot okända djup.