Wikipedia
I Andas lugnt refererar jag ofta till artiklar i Wikipedia (”den fria encyklopedin som alla kan redigera”). Projektet är tio år ungt och beskriver sig själv så här i den svenska upplagan:
“Wikipedia startades i USA den 15 januari 2001 av Larry Sanger och Jimbo Wales på multimediaföretaget Bomis och drivs idag av den ideella stiftelsen Wikimedia Foundation. Nu finns det, efter nio år [tio noga räknat], Wikipediaupplagor på över 200 olika språk (se engelskspråkig lista över upplagor). Målsättningen är att Wikipedia ska finnas på alla världens språk och innehålla information om allt av relevans.”
Konceptet snuddar vid vetenskapens sätt att förmedla kunskap: (nästan) allt kan fritt påstås men också fritt utsättas för kritik. På så sätt närmar sig kunskapsmassan den accepterade ”sanningen” i varje ögonblick – det rådande paradigmet, om man så vill.
När detta skrivs 27 maj 2011 har den svenska Wikipediaupplagan 397 355 artiklar (495 nya sedan min förra post) och ligger därmed på elfte plats. Den engelska har 3 644 798, den tyska 1 235 409 och den franska 1 108 121.
Innehåll och tillförlitlighet
Ju större språk desto bättre information. Det är särskilt tydligt inom naturvetenskap och teknik.
Ta begreppet ”Jorden”. Den svenska artikeln är på fyratusen ord och beskriver planeten jorden som modern naturvetenskap ser den. Artikeln är saklig och påstår inte att jorden är platt eller att dess ålder är sextusen år. Den engelska ”Earth” är dubbelt så lång (drygt åttatusen ord) och tar upp fler aspekter och ger utförligare information med rikligare illustrationer. Den ger också länkar till tron på en platt jord men inte till James Usshers kronologi där världen skapades år 4004 före Kristus.
Eller ta enheten ”Foton”, en partikel av grundläggande betydelse för livet på jorden och vår existens över huvud taget. Fenomenet ”växthuseffekt” skulle inte existera, jordklotet skulle inte ens ha svartkroppstemperaturen 255K (-18 C) om inte fotonen fanns, möjligen universums 2,7K (- 270,5 C). Om ens det eftersom ingen solstrålning skulle finnas – inte heller strålning från andra himlakroppar. Ingen elektromagnetisk strålning alls. Ett otänkbart universum. Det svartaste svarta man kan föreställa sig.
(Ja, även för våra ögon osynliga våglängder som ultraviolett och infrarött består av fotoner. Liksom röntgenstrålning. Märkliga partiklar som antas vara masslösa – ändå böjs ljuset på grund av gravitationen och kan till och med hindras från att stråla ut från en himlakropp med tillräcklig gravitation vilket skapar ett svart hål.)
Begreppet ”Foton” får 600 ord i den svenska Wikipedia och ”Photon” 7 000 ord i den engelska. Den engelska är klart överlägsen även om ingen version kan vara fullständig.
Svenska är ett litet språk som talas av tio miljoner människor. Inom språkområdet finns cirka tjugo universitet och högskolor. Bildning rankas inte särskilt högt, skolsystemet har i mer än 20 år satt begreppet kunskap lågt och media klassar ner den gamla ”pluggskolan”. Lärarnas status och lön har urholkats i decennier. ”Ensamstående bildad herre” är ett begrepp från 1930-talet.
Engelska är modersmål för fler än 300 miljoner människor och dessutom det dominerande vetenskapliga språket. Utbildning anses fortfarande som en väg till framgång i den engelsktalande världen, även om brister i skolsystemen motsvarande grundskolenivå är ett generellt fenomen. Antalet universitet i USA (universities and colleges) är nära femtusen, i Storbritannien omkring trehundra. De potentiella Wikipedia-skribenterna på engelska är många gånger fler än de svenska.
Eftersom Andas lugnt skrivs på svenska för den tänkta målgruppen ”vanliga tidningsläsare” försöker jag i första hand välja referenser på svenska, i andra hand engelska eller möjligen tyska. Funktionen ”Google översätt” som ger hjälpligt korrekta översättningar mellan 57 språk rekommenderas i trängda lägen. Wikipedia ger dessutom möjligheter att välja artikeln på andra språk listade i vänsterkanten.
Tvistefrön
Wikipedia behandlar en rad omtvistade ämnen som Israel, Gaza, koranen, islam som inte utan vidare kan redigeras av vem som helst. Förändringar granskas av redaktörer. Erfarenheten visar att de annars utsätts för propagandistiska attacker. Sådana kan ta löjliga proportioner med flera förändringar fram och åter per dag.
Det finns också en gråzon där personer/grupper med särskild övertygelse kan smyga in sina idéer ganska fritt. Till exempel ämnen som har med teorin om global uppvärmning att göra. Där härskade till ganska nyligen de AGW-troende. Det är först på senare tid som påståendena om en av människan orsakad hotande klimatkatastrof börjat modifieras med ord som ”antas” och ”förmodas”. Ett exempel på den självkorrigerande funktion som är inbyggd i Wikipedias grundtanke.
Snabbt och detaljerat
Då det gäller aktuella, rentav pågående händelser ligger Wikipedia bara timmar/dagar efter tilldragelserna. Ta exemplet ”Ratko Mladić”. Att han greps i byn Lazarevo 26 maj 2011 kom in i de engelska och svenska versionerna omedelbart. Den engelska säger att Mladić greps hos sin kusin Branislav Mladić, på adressen Ul. Vuka Karadžića 2 och redogör i detalj för polisinsatsen. Båda språken länkar till byn Lazarevo men den engelska är utförligare och ger koordinaterna 45° 23′ 18″ N, 20° 32′ 20″ E för byns position och nämner det ungerska namnet Lázárföld, och det tyska Lazarfeld.
Det framgår att byn grundades 1809 av tyska kolonister och beboddes av tyskar till andra världskrigets slut 1945. När de flydde eller fördrevs flyttade serber från Bosnien och Herzegovina in.
Koordinaterna länkar till en sida med kartversioner. Väljer man Googles satellitkarta får man se en by vid en landsväg i ett platt jordbrukslandskap där knappast en man av Ratko Mladics dignitet kunnat gömma sig utan att skvallret gått.
Ratko Mladićs gömställe i byn Lazarevo.
Föreställningen att jagade personer tar skydd i grottor, kloster eller avsides liggande kojor är förenklad. Jämför med Radovan Karadžić och Osama bin Laden som båda höll sig dolda “i skydd av dagsljuset”. Saddam Hussein, däremot, gömde sig onekligen i en jordhåla.
Framtiden
Världen håller fortfarande på och anpassar sig till de nya formerna för spridning av information som kom med datorerna och nätet. Den 30 december 1979 slutade Svenska Dagbladet med blysättning och under våren1980 gjorde Tidningen Härjedalen som sista tidning i Sverige samma sak. Fortfarande trycks dock tidningar på papper och distribueras som fysiska objekt, men räkna med att tidningsbud är en utrotningshotad art. Sådana trippar i allt färre trappor.
Den ärevördiga The Times i London försöker som en av pionjärerna att införa en betalvägg för nyheter på nätet. (Ett pund, ca 10 kr per dag eller två pund per vecka.) Sedan introduktionen i juli 2010 har antalet unika användare på tidningens webbsida sjunkit från 21 miljoner per dag till 2,7 miljoner. Att tidningen förlorar inflytande är tydligt. Tiden då det var ett minne för livet att få in ett Letter to the Times om årets första gök är sedan länge förbi.
Sverige har fortfarande Nationalencyklopedin som kämpar med betalvägg à 599 kr/år för privatpersoner. (Jag abonnerade själv tills för 3-4 år sedan.) Det skulle vara intressant att veta hur prenumerantstocken utvecklar sig.
Om Larry Sanger och Jimbo Wales förstod vad de gjorde när de startade Wikipedia 15 januari 2001 kan man undra. Skapelsen har i alla fall visat sig passa perfekt i cybervärlden. Den bygger på samma inbyggda tendens till altruistiskt samarbete som Edward Wilson beskrev så banbrytande i sin bok om myrsamhällen: Sociobiology: The New Synthesis (1975). Personligen kan jag se Wikipedia som en myrstack i cybervärlden, där ett myller av individer bidrar till byggandet. Precis som myror reparerar stacken när/om de upptäcker skador, korrigerar läsare av Wikipedia felaktigheter och brister då de ser en orsak till det.
Ett projekt som Wikipedia skulle inte kunna styras av ett förlagshus med profitkrav eller, gud bevare, ett statligt Encyklopediaverk typ Trafikverket. Tack vare Sanger & Wales begåvade koncept får nu uppslagsverket växa i stort sett fritt.
Hur långt det kommer att gå i raffinemang återstår att se. Att Wikipedia kommer att förbli en av de tunga referenserna på Andas lugnt är det ingen tvekan om.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar