Bredvid kalkylerna
LULUCF, Land Use, Land Use Change and Forestry (Markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk) är ett begrepp som används i studiet av växthusgaser. Förenklat räknar det in förändringar i landskapet som påverkar utsläpp/upptag av i första hand koldioxid (CO2), därtill metan (CH4), lustgas (N2O) och ”freoner”, fluorerade växthusgaser.
Att växande skog genom fotosyntes tar upp koldioxid ur luften och därigenom producerar sig själv är välkänt. Som enkel tumregel: till hundra kilo träd tas hundra kilo koldioxid ur luften. Ett landskap med skog är en mycket effektiv koldioxidsänka.
Att processen upphör om/när skogen huggs ner, skördas, är självskrivet. Bränns den på plats, svedjas, återgår den direkt till koldioxiden i atmosfären. Blir den pappersmassa/tidningspapper dröjer returen 3-5 år, blir den husvirke tar det kanske 100 år. För att komma in i naturens kolcykel igen måste alla vävnader (trä, djur, människor) oxideras till koldioxid och ta svängen genom atmosfären och fotosyntesen. Någon genväg finns inte.
I länder som Sverige och Finland där skogsodlingen ökar ger LULUCF minusposter i utsläppsbudgeten. Sverige minus 34 143 kiloton år 2010, Finland minus 40 704 kt. Nettoutsläppet av koldioxid blir då för Sverige 52884-34243=18641 kt, för Finland 55417-40704=14713 kt. Per invånare/år blir Sveriges värde 2 ton, Finlands 2,7 ton.
Danmark med lite skog (och mycket oförtjänt beröm för sin lågproducerande vindkraft som höjer elpriser i södra Sverige) har sämre värden: nominellt 49 504 kt minus obetydliga 1 132 kt LULUCF. Nettoutsläpp 49504-1132=48372 kt, 48,4 megaton. Per invånare/år 8,8 ton
Sverige är världsledande i knatteligan: nominellt 5,6 ton/invån/år, med LULUCF-kompensation 2 ton/invån/år. Totalutsläpp 0,16 procent, efter LULUCF-kompensation 0,06 procent av det global utsläppet 33,4 gigaton. Klimatmuppar som Gustav Fridolin och Jonas Sjöstedt borde räkna med följande koldioxidutsläpp:
Sverige 18,6 megaton, 2 ton/invån/år
Finland 14,7 megaton, 2,7 ton/invån/år
Danmark 48,4 megaton, 8,8 ton/invån/år
Naturligtvis gör de inte det. Eftersom de stora EU-länderna mer liknar Danmark än Sverige/Finland förstår man lätt varför de LULUCF-kompenserade utsläppen inte används i statistiken. De skulle orsaka många förgrämda ansikten i Bryssel.
Se på Tyskland som är själva EU. Nominellt 788 803 kt, LULUCF-tillägg 17 155 kt. Nettoutsläpp 788803+17155=805958 kt, 806 megaton. 9,9 ton/invån/år. Detta före Angela Merkels stängning av den tyska kärnkraften vilken drar med sig ökade utsläpp från alla kolkraftverken.
Okej, om alla förstått varför LULUCF-kompenserade värden är tabu i EU så går vi vidare.
Vi ser på Brasilien, ett land i andra änden av skalan. Rovdriften på Amazonas regnskog leder till 776 megaton LULUCF-relaterade utsläpp per år. Dessa ska läggas till landets vanliga 419 537 kt, 420 megaton koldioxidutsläpp. Den justerade siffran blir 1196 megaton att jämföras med Sveriges 18,6 och Finlands 14,7 megaton. Istället för 2,2 ton/invån/år blir Brasiliens LULUCF-korrigerade värde 6,3 ton/invån/år (samma storleksordning som Danmarks 8,8 ton).
Man kan undra vad Fridolin och Sjöstedt säger om Brasiliens värde. Svenska klimatpolitiker brukar ömma för Amazonas enligt mottot ”Lätt att skära breda remmar ur andras läder”. Fast Brasilien ligger ju så långt bort. Om bara Sverige får köpa deras sockerrörsodlade etanol räddar vi nog klimatet.
Slutsatser
Så snart man tittar bakom kulisserna i klimatdebatten möts man av mygel, vilseledande information och partitaktiskt motiverad skrämselpropaganda. I några poster har jag särskilt kritiserat Vänsterpartiets nye ledare Jonas Sjöstedt. Han har inte Gustav Fridolins och Annie Lööfs barnsligt naiva aningslöshet. Istället projicerar han vuxen pålitlighet och kunskap om läget.
Sjöstedt är en skicklig demagog, blandar ”vi”, jordens befolkning som släpper ut fem gånger mer växthusgaser än planeten tål, med ”vi” svenskar som måste få över godstransporterna på järnväg och renovera våra bostäder (dymedelst räddande världen, gunås). Han har Fredrik Reinfeldts tyngd i närvaron samtidigt som han verkar fri från dennes sätt att flyta ovanpå.
Frans G. Bengtsson (1894-1954) funderade i någon av sina essäer om Amerikanska inbördeskriget över hur mycket en av Sydstaternas framgångsrika generaler – möjligen överbefälhavaren Robert E. Lee – kunde ha varit värd i pengar för Nordstaterna (om han gått att köpa). Sydstaterna var ändå dömda att förlora.
Analogt kan man begrunda vad Sjöstedt kunnat vara värd för Socialdemokraterna som hoppar i den ena galna tunnan efter den andra i sin desperata jakt på ny partiledare. Han är så att säga bortkastad på Vänsterpartiet. (I radions Nyheter i skrivande stund diskvalificerar Sjöstedt sig själv genom totalt verklighetsfrämmande prat om nedläggning av kärnkraften och dess ersättning med vindkraft. Oväntat trånga gränser för tänkandet. Han passar nog bäst i Vänsterpartiet ändå.)
Inte ens den bäste demagog kan trolla bort det faktum att Sverige är en dvärg i koldioxidligan: nominellt utsläpp 5,6 ton/invån/år, med LULUCF-kompensation 2 ton/invån/år. Totalutsläpp 0,16 procent, efter LULUCF-kompensation 0,06 procent av det globala utsläppet 33,4 gigaton.LULUCF, Land Use, Land Use Change and Forestry (Markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk) är ett begrepp som används i studiet av växthusgaser. Förenklat räknar det in förändringar i landskapet som påverkar utsläpp/upptag av i första hand koldioxid (CO2), därtill metan (CH4), lustgas (N2O) och ”freoner”, fluorerade växthusgaser.
Att växande skog genom fotosyntes tar upp koldioxid ur luften och därigenom producerar sig själv är välkänt. Som enkel tumregel: till hundra kilo träd tas hundra kilo koldioxid ur luften. Ett landskap med skog är en mycket effektiv koldioxidsänka.
Att processen upphör om/när skogen huggs ner, skördas, är självskrivet. Bränns den på plats, svedjas, återgår den direkt till koldioxiden i atmosfären. Blir den pappersmassa/tidningspapper dröjer returen 3-5 år, blir den husvirke tar det kanske 100 år. För att komma in i naturens kolcykel igen måste alla vävnader (trä, djur, människor) oxideras till koldioxid och ta svängen genom atmosfären och fotosyntesen. Någon genväg finns inte.
I länder som Sverige och Finland där skogsodlingen ökar ger LULUCF minusposter i utsläppsbudgeten. Sverige minus 34 143 kiloton år 2010, Finland minus 40 704 kt. Nettoutsläppet av koldioxid blir då för Sverige 52884-34243=18641 kt, för Finland 55417-40704=14713 kt. Per invånare/år blir Sveriges värde 2 ton, Finlands 2,7 ton.
Danmark med lite skog (och mycket oförtjänt beröm för sin lågproducerande vindkraft som höjer elpriser i södra Sverige) har sämre värden: nominellt 49 504 kt minus obetydliga 1 132 kt LULUCF. Nettoutsläpp 49504-1132=48372 kt, 48,4 megaton. Per invånare/år 8,8 ton
Sverige är världsledande i knatteligan: nominellt 5,6 ton/invån/år, med LULUCF-kompensation 2 ton/invån/år. Totalutsläpp 0,16 procent, efter LULUCF-kompensation 0,06 procent av det global utsläppet 33,4 gigaton. Klimatmuppar som Gustav Fridolin och Jonas Sjöstedt borde räkna med följande koldioxidutsläpp:
Sverige 18,6 megaton, 2 ton/invån/år
Finland 14,7 megaton, 2,7 ton/invån/år
Danmark 48,4 megaton, 8,8 ton/invån/år
Naturligtvis gör de inte det. Eftersom de stora EU-länderna mer liknar Danmark än Sverige/Finland förstår man lätt varför de LULUCF-kompenserade utsläppen inte används i statistiken. De skulle orsaka många förgrämda ansikten i Bryssel.
Se på Tyskland som är själva EU. Nominellt 788 803 kt, LULUCF-tillägg 17 155 kt. Nettoutsläpp 788803+17155=805958 kt, 806 megaton. 9,9 ton/invån/år. Detta före Angela Merkels stängning av den tyska kärnkraften vilken drar med sig ökade utsläpp från alla kolkraftverken.
Okej, om alla förstått varför LULUCF-kompenserade värden är tabu i EU så går vi vidare.
Vi ser på Brasilien, ett land i andra änden av skalan. Rovdriften på Amazonas regnskog leder till 776 megaton LULUCF-relaterade utsläpp per år. Dessa ska läggas till landets vanliga 419 537 kt, 420 megaton koldioxidutsläpp. Den justerade siffran blir 1196 megaton att jämföras med Sveriges 18,6 och Finlands 14,7 megaton. Istället för 2,2 ton/invån/år blir Brasiliens LULUCF-korrigerade värde 6,3 ton/invån/år (samma storleksordning som Danmarks 8,8 ton).
Man kan undra vad Fridolin och Sjöstedt säger om Brasiliens värde. Svenska klimatpolitiker brukar ömma för Amazonas enligt mottot ”Lätt att skära breda remmar ur andras läder”. Fast Brasilien ligger ju så långt bort. Om bara Sverige får köpa deras sockerrörsodlade etanol räddar vi nog klimatet.
Slutsatser
Så snart man tittar bakom kulisserna i klimatdebatten möts man av mygel, vilseledande information och partitaktiskt motiverad skrämselpropaganda. I några poster har jag särskilt kritiserat Vänsterpartiets nye ledare Jonas Sjöstedt. Han har inte Gustav Fridolins och Annie Lööfs barnsligt naiva aningslöshet. Istället projicerar han vuxen pålitlighet och kunskap om läget.
Sjöstedt är en skicklig demagog, blandar ”vi”, jordens befolkning som släpper ut fem gånger mer växthusgaser än planeten tål, med ”vi” svenskar som måste få över godstransporterna på järnväg och renovera våra bostäder (dymedelst räddande världen, gunås). Han har Fredrik Reinfeldts tyngd i närvaron samtidigt som han verkar fri från dennes sätt att flyta ovanpå.
Frans G. Bengtsson (1894-1954) funderade i någon av sina essäer om Amerikanska inbördeskriget över hur mycket en av Sydstaternas framgångsrika generaler – möjligen överbefälhavaren Robert E. Lee – kunde ha varit värd i pengar för Nordstaterna (om han gått att köpa). Sydstaterna var ändå dömda att förlora.
Analogt kan man begrunda vad Sjöstedt kunnat vara värd för Socialdemokraterna som hoppar i den ena galna tunnan efter den andra i sin desperata jakt på ny partiledare. Han är så att säga bortkastad på Vänsterpartiet. (I radions Nyheter i skrivande stund diskvalificerar Sjöstedt sig själv genom totalt verklighetsfrämmande prat om nedläggning av kärnkraften och dess ersättning med vindkraft. Oväntat trånga gränser för tänkandet. Han passar nog bäst i Vänsterpartiet ändå.)
Vad världen i övrigt gör med sina 99,94 procent är vad som betyder något.
("Dymedelst" är ett lån från salig polismästare Raab i Uppsala. Lundensarna får ursäkta.)
Lysande genomlysning, Dr Max
SvaraRaderaTack
I stort sett varje gång jag läser doktorns inlägg genomfars jag av två vitt skilda känslor.
SvaraRaderaDen första brukar vara ett brett flinande välbefinnande över vad du grävt fram.
Den andra brukar vara en huvudskakande obehagskänsla över att detta verkar ha 0,06% inverkan på vår klimatdiskussion, eehh.. stryk över det,hysteriska, svårt inavlat klimatpropagandistiska pågående hjärntvättsförsök.
Vi som med stor behållning läser dessa analyser måste hjälpas få fler att läsa MAX inlägg.
SvaraRaderaDe är ju lätta att förstå och kräver ingen naturvetenskaplig skolning.
/Ulf
Ulf:
SvaraRaderaDin kommentar om mina inlägg: "De är ju lätta att förstå och kräver ingen naturvetenskaplig skolning" gladde mig. Det har varit min avsikt från början att vanliga människor som de går och står ska begripa det som skrivs.
En känd skeptiker, Willis Eschenbach som ofta skriver på "Watts Up With That" har lanserat begreppet "hissförklaring". En förklaring så kort att den hinner klaras av under en tur i hissen. Jag håller med honom om att praktiskt taget vad som helst kan kokas ner till några väsentligheter som kan beskrivas på den korta tiden.
Annars stämmer Tegnérs bevingade ord: "Det dunkelt sagda är det dunkelt tänkta."
Kanske det behövs en mycket lång hisstur för somliga poster på Andas lugnt, men målsättningen är: enkla ord, rakt på och redovisade data.
Spade istället för geotom, diskussion istället för diskurs, kunskapsteori istället för epistemologi.
/Max
Tilläggas kan att en urskog binder lika mycket koldioxid och producerar lika mycket syre som en parkeringsplats.
SvaraRaderaNatrix:
SvaraRaderaNågot gåtfullt uttryckt. Kan du förklara hur/om du tänkt?
Tagit del men ej förstått.
/Max
Ulf
SvaraRaderaHåller med dig. Dr Max inlägg är så bra att de borde läsas av varenda människa i Sverige.
Det är ju ganska meningslöst för gemene man att läsa långa vetenskapliga tabeller, framställda av datamodeller som inte säger ett smack, därför att ingen vet hur de är programmerade. Lika meningslöst är det att läsa alla stolliga klimathot som produceras och som snabbt motbevisas av verkligheten.
Hur man skall sprida Dr Max skrifter på ett mer effektivt sätt än genom bloggen Andas lugnt vet jag inte, men jag fick ett tips om att sprida länkar på Face Book, men där är jag aldrig så jag vet inte om det skulle vara effektivt.
Samtiden skrattade nog gott åt och med den gode polismästaren Raab men vi skall komma ihåg att detta var före klimatdebatten, så folk hade inte fått chansen att pröva sig på verklig humor.
SvaraRaderaJanne
Du skriver:
SvaraRadera”Bränns den på plats, svedjas, återgår den direkt till koldioxiden i atmosfären.”
Du har missat att träden också har rötter och att det tar många år innan dessa också är nedbrutna/oxiderade och tillbaks i atmosfären som koldioxid igen.
Börje Gustavsson:
SvaraRaderaMissat att träden har rötter har jag väl inte gjort men okej - jag nämnde inte särskilt att rötterna (som dör i samma ögonblick trädet sågas ner) tar längre tid på sig att återgå till atmosfären. Jag har tagit till mig den gamle Expressen-redaktören Sigge Ågrens råd att skriva rakt på, helst i korta meningar utan facksnack och utvikningar. Hans "För läsarens skull" rekommenderas.
För någon tid sedan gick genom media ett snilleförslag att öka odlingsväxternas förmåga att "pumpa" (som det sas) ner koldioxid i marken. Man behövde bara genetiskt förändra all världens majs, ris, vete etc. så de fick dubbelt så långa rötter. Vips ökade man deras koldioxidlagring under jord till det dubbla räknat på 3-5 år. Enkelt. Vid skrivbordet.
Du som trädgårdsmästare kanske lade märke till snilleblixten.
I eget trädgårdsarbete har jag ibland fråga mig: Hur lång tid tar det innan rötterna efter en björk eller silvergran försvinner ur jorden? Du har kanske en idé?
Tack för din kommentar.
/Max
Max:
SvaraRaderaMånga tror att jag är trädgårdsmästare, här kan du läsa lite mer om min bakgrund:
http://www.skurupsborren.se/skurups-ende-miljoinnovator.html
För 33 år sedan fällde jag ett mycket stort träd, dels för att det stod oroväckande nära mitt då nybyggda hus och att det stod mitt i mitt blivande odlingsland. Under alla dessa år har jag borrat ner och jordiserat allt mitt köks- och trädgårdsavfall plus grannars och bekantas på denna 100 kvadratmeter stora jordplätt. Detta för att få skörderesultat som miljöetablissemanget med sitt komposterande och ytgödslande bara kan drömma om. Under alla åren som jag borrat och jordiserat har jag då och då stött på gamla rötter från trädet, särskilt när jag borrar djupt. Jag tror att det fortfarande och på större djup kan finnas kvar enstaka ej helt nedbrutna rötter. Jag har läst att det kan ta upp till 100 år innan ett gammalt träds rötter är helt tillbaka i atmosfären igen. Enstaka kolföreningar kan bli som förkolnat trä och bli mycket svårnedbrytbara. En del träd/växter har mycket djupa rotsystem.
Jo, jag läste om ”snilleblixten” med djupa rötter, och i en tråd på The Climate Scam kommenterade jag detta med kommentaren #31 som svar till Pehr Björnboms kommetar #26. Länken till tråden är:
http://www.theclimatescam.se/2011/12/27/lyssna-mindre-pa-alarmister/
Här kan du läsa min kommentar på TCS:
”När det gäller grödor med djupa rötter så finns det många att välja på, t ex kan en sockerbetsrot en torr sommar leta sig ner till både 3 och 4 meter, för att finna fuktighet. I Italien plöjer man minst en halv meter djupt före sådd av sockerbetor, detta för att roten snabbt ska komma på djupet innan torkan sätter in. Vinplantors rötter kan gå så djupt som till 20 meter. Att nypon är så nyttigt att äta beror på dess mycket djupa rötter. Jag träffade en grek som berättade att när de köpte in nya vinplantor så måste de lova vinplantsfösäljaren att luckra eller gräva minst en meter djupa planteringshål, för då visste försäljaren att han skulle slippa att få några plantor i reklamation p g a att de inte växte bra eller inte tog sig. Världens djupaste rot i Guinnes rekordbok är, om jag inte missminner mig, ca 110 meter. Världsrekordet i längst morot har en engelsk rekordodlingskollega, ca 5 meter. Han odlade den i ett stuprör och lockade ner roten med närings/gödselvatten. Kompostering, ytgödsling och plöjningsfritt är verkligen att locka och lura växternas rötter att hålla till på ytan, alltså en riktig björntjänst. När Holland en gång torrlades så fick man inte igång någon växtlighet förrän man plöjde sjöbottnen ner till en meters djup. Plogarna drogs med vinschar. Jag kommer inte så noga ihåg, men min far var inkopplad på projektet.
Här kan ni läsa om jordisering i Fobos tidning Odlaren: http://www.fobo.se/artiklar/vaxtodling/odlingsmetodik/odlaren_jordisering_2011.pdf ”
Min lösning på att få ner mer kol/koldioxid i marken är som du kanske förstår: jordisering! Detta har dock inget med att göra om koldioxiden är en växthusgas eller inte, utan enbart för att få det att växa bättre och att metoden ska komma de svältande i u-länderna till kännedom. Som bonus blir det ju också för den CAGW-troende en kolsänka. Ytterligare ett bonus i jakten på koldioxid; eftersom det växer mycket snabbare vid jordisering så fångas det också in mycket mer koldioxid än vid konventionell plantering och odling.
LULUCF
SvaraRaderaEn lång akronym och som svensk känns det som att världsmedborgarna blivit LU-rade, två gånger!
1. Vetenskapen visar sig vara en politisk kompromiss som fördelar tagelskjortorna lika utifrån Kyotoprotokollets basnivå 1990-91.
2. Sverige och Finland har lärt sig spela ned prognoserna för framtida LULUCF så att uppjusteringar kan göras och ändå klara Kyotoprotokollets uppföljare utan att det påverkar vardagen för industri eller medborgare.
Miljöpartiet har reagerat officiellt mot förfarandet och jag håller med dem så långt att större öppenhet och en bredare diskussion är önskvärd.
Länk:
http://www.mp.se/files/233700-233799/file_233715.pdf
Dr Max, jag förutsätter att du och alla andra kärnkraftsförespråkare... står först i ledet med skovlar och skottkärror när det helt osanolikt otippade omöjliga senariot hänt, olycka med radioaktivt utsläpp en iskall vinterkväll sista veckan i december... för ni tar väl ansvar för era åsikter eller ?
SvaraRaderaHan i Visby tyckte nog att det var rätt osannolikt att han skulle vinna 122 miljoner på lotto.
Olyckan kommer sannolikt att hända tillslut.
Det finns ungefär ca.440 kärnkraftreaktorer i världen, 5 har haft en härdsmälta, ungefär 1,1 procent, med allvarlig utgång. Tydligen en strykare på ytterligare 6 till i Fukushima. Ny teknik skrev att man drog en kabel nio kilometer och räddade med nöd och näppe det sydligare verket Fukushima Daini med 4 rektorer.
Dom har ju Stilla Havet och blanda ut sitt avfall i men Östersjön och Kattegatt är ju mindre och borde kanske ta mer skada.
Att folk är dum i huvudet är svårt förutsäga men att en jordbävning kommer ske i Japan kan min 5 åriga dotter upplysa om. Tänk alla de timmar Japanerna lagt ner på att förutsäga alla möjliga senarion kring Jordbävningar som sannolikt kan hända kring deras kärnkraftverk... Otur att dom inte kunde förutse att tsunamis kunde bli så höga...
CO2 är väl en gas som bildas vid förbränning av kolföreningar , olja och kol är väl gamla växtdelar som sedimenterats för länge sedan. Det som finns i marken stannar väl sannolikt där till dess någon gräver upp det?
Anders Ö
Anders Ö:
SvaraRaderaDin 5-åriga dotter kan säkert se riskerna med att placera ett kärnkraftverk på det sätt som gjordes med Fukushima. Redan 6 juni 2011 skrev jag om saken:
"En genomsnittlig vi-i-femman elev hade kunnat se riskerna och föreslå något bättre. Exempelvis längre in i land och 30 m över havet."
Efteråt kan vi alla se misstagen. Konsten är att se dem innan de görs. Där sitter kruxet.
/Max
En yta utan några livsprocesser, som en parkeringsplats, har inget CO2/O2-utbyte med omgivningen. Det har heller inte en urskogsyta som Kongos regnskog eller granskogen i Norra Kvill. Inom urskogen omsätts CO2 och O2 med en väldig fart men lika mycket bildas som förbrukas så det sker inget tillskott eller fråndrag gentemot omgivningen. Om dessa skogar hade bidragit med syre till atmosfären hade de haft ett tjockt förnalager och en djup mörk organisk jord. Så är inte fallet. Det organiska skiktet i en sydsvensk barrskog är en dm eller så. Inte mycket till ackumulation på 10000 år. Skogar som bidrar till syrehalten i atmosfären ligger långt norrut där temperaturen bromsar nedbrytningen. Ska man vara noggrann så ger Amazonas ett litet tillskott av syre. En del organiskt material följer med den stora floden ut i Atlanten och avsätts som sediment utan oxideras.
SvaraRaderaNatrix:
SvaraRaderaHm ... jag kan se din poäng. Det skulle förutsätta att tropiska och tempererade skogar är sgs i jämviktsläge relativt omgivningen. Det kräver också att skogarna får växa helt i fred, varken fälls eller gödslas.
LKAB vill ju skaffa sig utsläppsrätter genom att gödsla valda skogar och därmed öka tillväxten (=binda koldioxid). Och förstås låta dem stå. Kanske räknar de med att om, säg, 80 år när de fälls ska de industriella koldioxidutsläppen inte vara något problem längre. Det är ju mobiliseringen av de miljontals år gamla C-förråden som är själva kärnproblemet.
Det kan mycket väl bli fallet. Antingen genom att AGW-teorin visat sig vara överdriven/felaktig. Eller genom allmän brist på fossila bränslen och påtvingad låg energiförbrukning.
Så enkelt som det verkar i den politiska debatten är koldioxidproblemet inte. Särskilt inte om man dessutom vill lägga ner all kärnkraft.
Tack för din tankeväckande kommentar.
/Max
Mja, jämvikt krävs förståss för resonemanget och jämvikt råder ju för de flesta av jordens vegetationstyper. Jag känner inte till något ställe, mer än de nordligaste, där humuslagret växer. Om man hugger ner eller inte spelar nog ingen större roll. Helt klart inte i det nerhuggna tillståndet jämfört med det ohuggna. Ingen effekt på vare sig syre- eller koldioxidproduktionen/konsumtionen. Vad som händer med det nerhuggna är ju i viss mån intressant. Gräver man ner det i en gruva och förseglar ingången så har man skapat en koldioxidsänka men använder man virket till något så återbildas lika mycket koldioxid som en gång bundits och lika mycket syrgas förbrukas som en gång bildats. Jag skulle väl tro att de flesta träd som fälls en gång brinner eller ruttnar upp. Väldigt lite läggs i gruvor. Det vore intressant att veta hur mycket kol som finns i en skog? Antagligen kan man finna det på skogsstyrelsens hemsida men eftersom jag e lat frågar jag dig. Du kanske vet hur mycket kol som är bundet i vegetationen? Delat på produktiva hektar vore också intressant.
RaderaNatrix:
SvaraRaderaFör två-tre år sedan föreslog en klimaträddare att all majshalm i USA skulle samlas in och paketeras. Dessa balar skulle sedan transporteras ut till sjöss och sänkas i havets djup och på det viset hamna i en koldioxidsänka, säg, för tusen år. På det viset skulle människan "hjälpa" naturen och bilda konstgjord förna på havsbottnen.
För min del tror jag att alla mänskliga försök att göra konstgjorda kolsänkor är små och i längden för dyrbara.
Men om jag förstått saken rätt var det ditt resonemang som låg bakom den tanken.
Hälsningar
/Max
Det finns många stollar. En är svensk. Han vill pyrolysera skogen och låta träkolet ligga. Kol som kol är i stort sett oåtkomligt för både a- och biotisk oxidation. Så i princip har han rätt men praktiken - tja, onödigt att kommentera.
SvaraRadera