Mera olja

Som de flesta vet fortsätter Deep Water Horizon-läckan och alla försök att stoppa den har hittills misslyckats. Det anses att flödet (om man ska kalla en nästan explosiv kaskad av gas/olja så) kan vara så stort som 6 400 kubikmeter per dygn. Det innebär att DWH kan slå Ixtoc I (världens hittills värsta oavsiktliga oljespill på 360 000 m³) redan efter 56 dygn, inte 90 som siffrorna antydde för två veckor sedan. I dag 12 juni är det dygn 54 och vissa anser att Ixtoc I redan förpassats till andraplatsen.



För överslagskalkyler räkna 1 gallon som 3,8 liter. Minns att "," [komma] är tusentalsavgränsare i engelskan.

Jag ser ingen orsak att ändra min bedömning från förra bloggposten att industrin i förening med kontrollmyndigheten MMS (Minerals Management Service) arbetat utmanande nära gränsen till katastrofen. Ansvaret ligger hos regeringen #43 Bush som genom presidenten själv och vicepresidenten Cheney var nära förenad med oljesektorn genom jätteföretaget Halliburton som bland annat fick exploatera Irak. Att president #44 Obama försöker lägga skulden på BP och ”talar irriterat” i brev till ordföranden Carl-Henric Svanberg är patetiskt men helt i Obamas metmaskstil.


Stackars Svanberg, grön ordförande för BP sedan 1 januari 2010, vet säkert hur man kränger mobiltelefoner och dörrlås. Men när USA:s president slåss för sitt politiska liv har han samma chans som de kristna martyrerna i Colosseum. Möjligen/troligen kommer också verkställande direktören Tony Hayward att gå samma väg. Det är Obamas sätt att visa handlingskraft.

(Tjuvnyp: Företaget heter sedan år 2000 BP men Obama envisas med att kalla det British Petroleum för att visa vem som är skurken.)

Det ska erkännas att Obama hade otur i frågan. Knappt hade han släppt loss oljeborrarna på kontinentalsockeln 31 mars 2010 så inträffade DWH-explosionen 20 april. Den 30 april förkunnade han ett sex månaders stopp för nya borrningstillstånd. Han gjorde en kort visit i Louisiana 2 maj så oförberett att man inte hann montera teleprompters utan presidenten fick läsa ur ett pappersmanuskript. Men han såg så bestämd ut och knep ihop munnen. Hårt. Den 28 maj landade han på en strand på Grand Isle för ett fototillfälle och gjorde deklarationen ”I am the President...” Den 4 juli besökte han i förbifarten New Orleans för att ytterligare manifestera sin kontroll av läget.


I verkligheten kan han inte göra mycket. DWH-flödet fortsätter och om inte BP kan stoppa det, kan ingen annan. Det finns ingen beredskap, ingen expertis utom oljeborrarna själva. Den så kallade krisplanen som MMS krävde då tillståndet gavs har visat sig vara klipp-och-klistra ur gamla ansökningar. Den listar ”walruses, sea otters, sea lions and seals” (valrossar, havsuttrar, sjölejon och sälar) som känsliga biologiska objekt fast de inte finns i området; en expert i beredskap dog 2005; telefonnummer är inaktuella... Detta var "planen" för en potentiell olycka tio gånger större än den aktuella.


Obama kritiseras för att borrstoppet ökar arbetslösheten i Louisiana. Det kommer att stänga 33 djupvattensriggar i Mexikanska golfen, därav 22 nära Louisiana och kosta sextusen jobb de närmaste tre veckorna och tjugotusen till slutet av året, klagade guvernören Bobby Jindal, republikan. Tio miljoner dollar i förlorade löneinkomster per rigg per månad, runt två miljarder dollar på ett halvår.

Jämför den förlusten med det nuvarande ersättningstaket 75 miljoner dollar för BP, som Vita Huset vill höja retroaktivt till 10 miljarder dollar. Två och ett halvt års löner för oljeborrarna. Problemet är att om Obama sänker BP går de brittiska pensionsfonderna åt skogen. På Londonbörsen har BP:s värde redan fallit från 122 miljarder pund till 73 miljarder. Kanske blir det ingen utdelning på aktierna.

Världstvåa? Det som verkligen binder Obamas händer är den presumtiva storleken på oljefyndigheterna i Mexikanska golfen. Möjligen rör det sig om det näst största fältet i världen med så mycket som 46 miljarder fat i området. Ghawar, världens största oljefält, innehöll ≈ 100 miljarder fat (16 miljarder m³) vid upptäckten år 1948 och har producerat ≈ 60 miljarder fat sedan dess.

Oljeförsörjningen är en fråga om nationell säkerhet i USA, mer betydelsefull än all sorts ”krig mot terrorismen”. Obama som nu äger USA:s långvarigaste krig – Afghanistan 104 månader 7 juni 2010 jämfört med Vietnam 103 månader – skulle inte drömma om att avstå från olje- och gasfynd som kan tävla med Saudiarabiens. Tänk om han slapp skrapa med foten för kung Abdullah Bin Abdulaziz Bin Abdulrahman Bin Faisal Bin Turki Bin Abdullah Bin Muhammad Bin Saud.


Så allt Obama säger om att skydda Louisianas pelikaner och räkor ska tas med flera nypor salt. Oljan och gasen sextusen meter ner i berglagren på ettusenfemhundra meters vattendjup i Golfen är en enorm förmögenhet som kommer före. Absolut. Sorgligt men sådan är verkligheten.

Se på dimensionerna: Cirka 65 procent av all Saudiarabiens olja 1948-2000 kom från Ghawar och tillät befolkningen (4 miljoner då, 29 miljoner nu) att leva ett elitistiskt herrskapsliv med gästarbetare som rättslös arbetskraft. Gav också landet ett inflytande långt större än motiverat, låter det på grundval av medeltida värderingar förtrycka kvinnor och halshugga brottslingar offentligt med svärd utan att någon protesterar.

(Minst av allt USA. Minns att #43 Bush lät ett privatplan med rika saudier flyga iväg hem precis efter 9/11 då det rådde allmänt flygförbud. Och fastän förövarna bakom attacken var saudier lät han anfalla Afghanistan.)


Att få intäkterna från Mexikanska golfens olja att beskatta är en våt dröm för en ekonomiskt trängd president. Sannolikt är det mer lukrativt än att beskatta koldioxiden. För pengarna kunde man pensionera varenda räkfiskare i Louisiana utan att det märkbart påverkade vinsten. Sierra Club och Jordens Vänner kan slänga sig i väggen. Detta vet förstås Obama men publikt inställsam som han är törs han inte låtsas om det.


Det kommer att borras igen, var så säker. Men först ska några huvuden rulla, i symbolisk bemärkelse. Svanberg ska nog vara glad åt att BP inte är ett saudiarabiskt företag.

Vore det inte klädsamt om politiker i allmänhet, och Obama i synnerhet medgav att de inte är allsmäktiga? Att de faktiskt inte är gud och kan utföra underverk. "Jag är presidenten, jag ska klara upp det här, bla bla bla". Underförstått: Ni kära undersåtar kan känna er helt trygga.

Ingen självtänkande människa blir imponerad av den sortens stå-uppande. Särskilt inte när skorna är så tydligt för stora som i Barack Obamas fall.