2012-08-27

Återbesök i skogen


Fattig eller rik?

I posten ”Stiltje i klimatkampen” 31 juli 2012 kommenterade jag Åsa Romsons troskyldiga beskrivning av Sverige som ett överflödsland där endast Alliansregeringens inkompetens hindrade utvecklingen av ett grönt Schlaraffenland:

”Vi har jättestora ytor med skog och jordbruk som producerar biomassa […] vi har enormt mycket rinnande vatten […] Vi kan bygga förnybar energi här och nu.”

Hallå Regeringen!


I likhet med många gröna fantasier hade Åsa Romsons tankar liten verklighetsanknytning. ”Vi har enormt mycket rinnande vatten” – visst har Sverige gott om sådant. Ungefär hälften av landets elförsörjning kommer från vattenkraft (hittills i år 40 TWh av totalförbrukningen 74 TWh).  Problemet är att sgs all utbyggbar vattenkraft är exploaterad. Fyra stora älvar - Vindelälven, Pite älv, Kalix älv och Torne älv – är genom riksdagsbeslut med rötter i striden om Vindelälven på 1960-talet fredade för utbyggnad. Vill Åsa Romson riva upp det beslutet för att minska koldioxidutsläppet?



Parentes vindkraften: Nog är det väl gott att veta att den hajpade, dyra och avskydda vindkraften t.o.m. juni producerade 3,5 TWh under 2012 och därmed täckte 40 procent av Sveriges nettoexport av el 8,7 TWh under samma tid (export 14,9 TWh minus import 6,2 TWh). När vindkraften hårdlanserades för typ fem år sedan visste man redan att landet gick mot ett elöverskott som nu växer i takt med att tillverkningsindustrierna flyttar ut (eller som SAAB, läggs ner). Då var frågan: Varför vindkraft? Svaret i dag: Som en ny exportprodukt. 

Dyrt och onödigt tycker bl. a. Kungliga Vetenskapsakademiens Energiutskott.

Bildkälla här

Vårt jättestora jordbruk som producerar biomassa finns inte. I decennier har modellen varit att plantera odlingsmark med skog. Jordbruket kan i dag bara producera ca 60 procent av maten till Sveriges 9,4 miljoner invånare.  Om man tog all landets spannmålsmark 1,2 miljoner hektar till veteodling för etanolframställning skulle det ändå saknas en halv miljon hektar för att försörja landets 3,6 miljoner bensindrivna personbilar.



Som jämförelse omfattar Brasiliens sockerrörsodlingar 7,8 miljoner hektar. Ungefär hälften av sockret används till bilbränsle-etanol och utbytet är över 6 000 liter per hektar. Veteodling i Sverige ger ca 2 500 liter etanol per hektar.

Jättestora ytor med skog?

Sverige har 28,3 miljoner hektar skogsmark, vilket motsvarar 70 procent av landarealen. Sverige är därmed det största skogslandet i EU. Den produktiva skogen uppgår till 23,2 miljoner hektar eller 82 procent av all skog.

Vår granne Ryssland har runt 760 miljoner hektar skog (den bekanta taigan).  Tjugosju gånger så mycket som Sverige och är därmed det största skogslandet i världen.

Förra posten använde siffran 100 miljoner kubikmeter/år som mått på skogens tillväxt (siffran från Skogsstyrelsen).  Kommentatorn Jan menade att måttet gällde ”fub” (fast mått under bark), ett masavedsmått som avser barkade stammar utan grenar, kvistar, ris, stubbar och rötter. Som biolog ville jag komma åt den totala tillväxten, biomassan, den årliga vävnadsproduktionen av trädets fotosyntes: rot, stam, grenar, barr/blad. Hur stor är den?

På sin statistiksida säger Skogsstyrelsen: Tillväxten på produktiv skogsmark är cirka 111 milj. m3sk, 117 milj.
m3sk på samtliga ägoslag.  Måttet m3sk (skogskubikmeter) är ett virkeshandlarmått för stående skog och mäter stamved med bark från fällskäret och uppåt. Inte grenar, kottar, barr/blad, stubbar och rötter.  Så illa som fub var det inte.

Grot i väntan på transport
 
Grot: Vi lever i kommersialismens tid och allt som går att sälja har ett namn, ett pris och en uppskattad mängd. Användbart avverkningsavfall – grenar och toppar – kallas grot och säljs till värmeverken i form av flis. Hos gran är 20-30 procent av biomassan grot och 50-60 procent stam. (Hos tall och lövträd är proportionen grot mindre.) I runda tal ger varje kubikmeter stamved av gran en halv kubikmeter grot. Den har samma energivärde som ved, ca 2 MWh per fast kubikmeter. Som flis hos värmeverken blir volymen 2,5 gånger större men energivärdet ökar förstås inte.


Med dagens skördenivå ger groten 7-8 TWh energi per år.  I framtiden beräknas den kunna bli 34 TWh/år, 9 procent av Sveriges nettoförbrukning 400 TWh/år.

Min avsikt var att beräkna den svenska skogstillväxtens teoretiska energivärde för att jämföra den med landets nuvarande energiförbrukning.  Min uppfattning är att om/när oljeprodukterna faller bort blir Sverige ett helt annat och mycket primitivare land. 

Energin i en kubikmeter ved är ungefär 2 MWh, i 100 miljoner skogskubikmeter trä 200 miljoner MWh, 200 TWh. Lägg till 50 miljoner skogskubikmeter grot (generöst räknat i Andas lugnts vanliga stil) och vi får 100 TWh till. Det korrigerade måttet för skogens tillväxt per år blir då 300 TWh.

(Till biomassan kommer rötterna men de lämnas att förmultna och saknar ekonomiskt värde. Som gödning är de viktiga, som råvara för trätjära av viss betydelse. En gång i tiden var trätjära en viktig svensk exportprodukt och den kallas fortfarande Stockholm tar i handeln. Det var på håret att renlevnadsbyråkraterna i EU förbjöd den härom året. )

Den korrigerade översikten blir:

Skog tillväxt                        300 TWh/år


(Därav grot                          100  TWh/år)
Elkraft produktion               136 TWh/år

Bilbränsle förbrukning          90 TWh/år

Om man kWh för kWh kunde omvandla all grot i svenska skogar till bilbränsle skulle årsproduktionen lagom täcka den svenska bilparkens årliga bränslebehov. (Att det skulle innebära vanvård av skogen är ett eget kapitel.) I praktiken kan man dock inte göra sådana fasomvandlingar utan stora förluster. Kanske man kunde behålla 30 procent av energivärdet i omvandlingen trä till bilbränsle.

Tanken är förstås helt utan verklighetsanknytning.


Gengasdrift - direkt användning av träkol som drivmedel. Den höga halten kolmonoxid orsakade många skador bland användarna.

Slutsats

Sveriges naturtillgångar i form av biologisk produktion är begränsade. Landet ligger extremt långt norrut med sin geografiska tyngdpunkt Flataklacken på 62 grader N. Jämförbara platser Anchorage, Kamchatka och Eystribyggð (vikingarnas boplats på Grönland). Vore det inte för Golfströmmen skulle Sverige vara på gränsen till obeboeligt. Att det är vänt från solen under vintern kan dock ingen varm havsström hjälpa.



Landets jordbruk kan inte försörja befolkningen. Vi klarar oss bara så länge vi har något att sälja. Kan bara köra bil så länge det finns bensin och diesel från petroleum.

Skogen har ett ekonomiskt värde tack vare penningekonomin. Än så länge förädlar vi träet till massa, papper och snickerivaror men efterhand som energin och arbetskraften blir för dyr flyttar verksamheten till lågkostnadsländer. Ska pitprops och annat råvirke bli exportprodukt igen? Då det gäller malmen i Norrland är Sverige en simpel råvaruexportör. Förädlingstankarna gick i graven när Stålverk 80 stoppades av regeringen Fälldin år 1976.  Under 1970/80-talen avvecklades den svenska varvsindustrin i regi av statliga Svenska Varv.



Fortfarande är svenskarna utbildnings- och kompetensmässigt överlägsna stora delar av världens befolkning men läget ändras snabbt. Mätt i antalet utdelade doktorsgrader i alla ämnen satsar Kina, Mexiko, Indien och Polen(!) intensivt. För ett antal år sedan var Söul i Sydkorea den stad där personer med doktorsexamen växte tätast.  En svensk arbetare har inte längre bäst villkor i världen; tyska bilarbetare har både högre lön och kortare arbetsvecka (35 timmar).

Det är hög tid att Sverige bekymrar sig om sitt skolväsen: är utbildningen till för att elever ska ”förverkliga sig själva” eller ska den ha ett tillämpbart värde? Ibland låter det på regeringen som att framtidens största problem är att få fram tillräckligt många som kan tömma pottor i åldringsvården.

Man skulle önska att politiker intresserade sig för viktiga angelägenheter som utbildning, arbete och bostäder istället för sådant snömos som bekymmer för jordens klimat. Även om klimatet satt i klämma enligt AGW-hypotesen kunde svenska politiker inte göra ett smack åt saken.

Sverige är nämligen en mikrospelare på den banan: Nr 85 i befolkningslistan med 1,3 promille av världens befolkning och med 1,6 promille av världens koldioxidutsläpp. Allt svenskt snack om att rädda världen är bara musen som röt.




3 kommentarer:

  1. Sveriges bästa miljö och klimatblogg, Andaslugnt,
    befäster ställningen ytterligare.
    Det är då fan att våra politiker inte kan ta till sig detta, för läser det gör de säkert, om inte annat så i smyg.

    SvaraRadera
  2. Hej igen

    Det blev nog lite tokigt igen, när du redovisade hur mycket biobränslen som kan produceras i Sverige.
    Du gör ett rimligt antagande att 1 kbm trä innhåller 2 TWh energi. Du glömmer bort att räkna bark, lutar och annat avfall från skogsindustrin som idag används som energikälla. Det är mer än 50 TWh/år. Men det avverkas inte mer än ungefär 2/3-delar av skogstillväxten. Om avverkningen ökar till 110 milj kbm/år, som är skogstillväxten fub, så kommer bark och annat skogsindustriellt avfall till 75 TWh/år.
    Du underskattar också mängden grot, för till grot räknas. Nu närmar sig användandet 50 TWh/år. På 5 år har biobränsleanvändandet ökat med 30-40 TWh/år. Det är i huvudsak grot som ökat. Vanlig ved har minskat. Det är bara en liten del av all grot som finns tillgänglig som används. Om avverkningen ökar till tillväxten så kommer mer än 100 TWh grot att finnas tillgängligt, men det är högst 70-80 TWh som kommer att vara lönsamt att ta reda på.

    Klenträd vid används idag oftast för att göra brännved av. Skulle man flisa det som med groten skulle man få ut mer energi. 30 TWh/år är inte orimligt.

    Stubbrytning är en bra metod att använda på kalhyggen om man tänker plantera. Där återstår en hel del teknikutveckling innan det blir kommersiellt gångbart. 10-20 TWh kan det ge.

    Totalt kan skogen i Sverige producera upp emot 200 TWh biobränslen utan att man tar skogsråvara från skogsindustrin. Lägger man till det som salixodlingar och jordbruket kan producera hamnar man uppåt en 225 TWh biobränslen, Det är 80% mer än idag.

    Det som finns en förhoppning om svartlut och annat avfall från skogsindustrin kan användas som drivmedel. Idag börjar man spä ut diesel med tallbäcksolja, men den finns det inte så mycket av, c:a 1 TWh. Det finns däremot olika typer av lutar, där svartluten är den vanligaste. Där är det fråga om 30-40 TWh/år. men där återstår mycket utveckling innan det kan bli något.

    När det gäller åkermark finns det 2,6 milj ha i Sverige, varav 150 000 inte används.

    Skall man tillverka etanol av högklassigt vete, så kan dranken användas för djurfoder. Dranken från 1 ha vete ersätter importerad soja som odlats på 0,75 ha. Nu använder Agroetanol i Norrköping mycket kasserad spannmål i etanolproduktionen, då duger inte dranken som djurfoder.

    Idag använder vi i Sverige 130 TWh förnyelsebara biobränslen. Det ökar med 3-5 TWh/år och kan så i 20-30 år till innan taket nås för vad som kan produceras i Sverige.

    /Jan


    SvaraRadera
  3. Även om AGW är snömos och man använder det som argument för att växla ut en del av fossilbränslet mot förnyelsebart kan ju resultatet bli bra. Men den rätta anledningen borde förstås vara fossilbränslets ändlighet och vår beroendeställning till leverantörer som Ryssland.

    När dessa leverantörer behöver all sin olja själva så bör vi redan ha ställt om. Och den dagen kan komma mycket fortare än vi tror då det är ett exponentiellt förlopp, inte linjärt. Och förmodligen blir vi även tvungna att ta till egen fossilgas och olja om den finns. Gas verkar ju finnas lite här och där:

    http://www.gripengas.com/

    SvaraRadera