2012-07-31

Stiltje i klimatkampen



Tecknen har skymtat länge men nu syns det tydligt hur klimatrörelsen är på väg in bland kvarlevorna av andra folkrörelser som haft sin tid. Typ frikyrkan, nykterhets­rörelsen, kommunismen, socialismen. Snart lever klimatrörelsen bara kvar i gamla talesätt tillsammans med andra historiska rester i språket.

Vi säger fortfarande ”ringa upp” och ”lägga på luren” om telefonsamtal fast vevtelefonen och apparaterna med lur är historia. I Norge har ungdomen problem med uttrycket slå på tråen som lever kvar från kopparnätets dagar. Fortfarande slinter radiopratare och säger ”lägga på en skiva” och ”bandspelare” om de är 40-plus.  Andra föråldrade talesätt är ”det går som tåget” som förr betydde att något gick fort och bra. I dag skäms man om det slinker över läpparna.

Forntida telefonväxel

Snart ska klimatsmart och prefixet ”eko-” följa termen ”global uppvärmning” ner i papperskorgen. ”Växthuseffekt” och ”klimatpåverkan” likaså. Barn kommer generat säga ”Men mamma …” om hon använder så nördiga ord.
Debatten i Sverige har ändrat karaktär. Klimatet är inte längre en politisk räddningsplanka. Jonas Sjöstedts grandiosa klimatsatsning blev det tyst om. I Almedalen talade han med sorgflor på rösten om äldrevården, bemanningsföretag och den eländiga euron. Aftonbladet gav honom betyget "kallast av dem alla".


Vänsterns partistrateger har backat från försöket att återuppväcka kärnkraftsrädslan. Verkar klokt, rörelsen ”Nej till atomkraft” är död, Regeringen är för kärnkraft. Vid indignationsmöte mot finsk kärnkraft ”16 mil från Skellefteå” i nätverket Kärnkraftsfritt Bottenviken deltog 15 personer, de flesta 60-plus och överlevare från kärnkraftsomröstningen 1980. Ungdomen bryr sig inte.


Socialdemokraternas lydige ”ledare” Stefan Löfven gick i Almedalen ut med det ståtliga löftet En miljard till klimatforskningen. Tydligen trodde inte talskrivarna att åhörarna visste att Sveriges årsbudget är runt tusen miljarder. Inte heller att en vanlig svensk kan översätta inskränkningen under fyra år till 250 miljoner om året. Berget födde en klimatråtta. Självklart fick Löfven ändå beröm av Aftonbladet som terroriserade bort företrädaren Håkan Juholt.




Miljöpartiets Åsa Romson fick mest genomslag för idén med klimaträddande momssänkning för skräddare, skomakare och cykelreparatörer. Hennes tankar om hur Sverige/Regeringen ska ta sitt klimatansvar borde ha fått mer uppmärksamhet. Typiskt grönt ekosnack:

”Vi har jättestora ytor med skog och jordbruk som producerar biomassa […] vi har enormt mycket rinnande vatten […] Vi kan bygga förnybar energi här och nu.”


Låt oss granska det förmodade överflödet.

Energitillgångar och behov


Skogens tillväxt är ca 100 miljoner kubikmeter per år. (Beträffande måttet kubikmeter se här.) Energivärdet i tall är 2 350 kWh per fast kubikmeter ved, för gran 2 000 kWh. I denna överslagskalkyl söker jag bara ett närmevärde och räknar med 2 000 kWh = 2 MWh per kubikmeter ved

Energivärdet för skogstillväxten per år blir då 200 miljoner MWh = 200 TWh

Elproduktionen i Sverige per år är 65 TWh kärnkraft, 65 TWh vattenkraft och 6 TWh vindkraft = 136 TWh. Mycket mer vattenkraft finns inte att hämta eftersom de återstående älvarna Vindelälven, Pite älv, Kalix älv och Torne älv inte ska byggas ut. Vill Åsa Romson tumma på den fridlysningen?


Bilbränsle: Bensin och diesel till landets bilar är det fossilbränsle som är svårast att komma ifrån. År 2011 var bensinförbrukningen 4,2 miljarder liter = 37,8 miljarder kWh, dieselförbrukningen 5,3 miljarder liter, 51,9 miljarder kWh. Sammanlagt 37,8 + 51,9 = 89,7 miljarder kWh ≈ 90 TWh.

Att ersätta dem liter för liter med förnybara bränslen som etanol och biodiesel är inte möjligt. Enbart etanol till Sveriges nuvarande bilpark skulle ta hela landets spannmålsmark på 1,2 miljoner hektar i anspråk plus en halv miljon hektar någon annanstans.
Översikt

Skog tillväxt                    200 TWh/år
Elkraft produktion           136 TWh/år
Bilbränsle förbrukning      90 TWh/år

Tanken att våra jättestora ytor med skog och jordbruk skulle rymma vidsträckta outnyttjade energiresurser är felaktig. Att den årliga tillväxten av skog skulle kunna ge nämnvärda mängder biobränslen för bilparken stämmer inte. Varje hållbar produktion måste hålla sig inom den årliga tillväxten 200 TWh. Nästan hälften skulle gå åt för att kWh för kWh ersätta dagens bilbränsleförbrukning. Därtill kommer förlusterna vid omvandlingen trä till bensin.

Jämförelsen visar vilken enorm energimängd som finns lagrad i de fossila bränslena som vår tvåhundraåriga fossilbränsleteknologi bygger på. Det är miljoner års koncentrerade solenergi som nu bränns av på typ trehundra år.

Vårt land är fattigt, skall så bli...

Svärmiska hänvisningar till vårt stora land och dess ymniga outnyttjade energitillgångar är löst prat. Sanningen är att landet Sverige

(1)    inte kan försörja sin nuvarande befolkning med egenodlad mat
(2)    inte kan förse sin nuvarande bilpark med bränsle
(3)    inte kan tillgodose sitt nuvarande behov av energi utan kärnkraft

Den dag då fossilbränsleimporten stängs måste levnadsstandarden i Sverige skäras ner i en utsträckning som är svår att tänka sig. Bilar bara för samhällsviktiga funktioner som ambulans, brandkår, polis och översåtar typ kung, regering och höga förvaltningschefer. Försvaret om vi har sådant. Sämre vägnät p.g.a. den reducerade trafiken; definitivt ingen asfalt längre. Svår till omöjlig export och import. Närproducerad mat. Listan är lång och räcker till många dystopiska romaner.


Ingen väntar sig att miljö- och klimatengagerade partier och deras företrädare ska kunna förutse framtidens förändringar i detalj. Men de kunde åtminstone sluta låtsas som om det finns  "gröna" alternativ som bara kräver små uppoffringar.

En enda ärlig kalkyl över Sveriges möjlighet att påverka världens koldioxidutsläpp, eller landets möjlighet att med egenproducerad etanol och biodiesel hålla sin nuvarande bilpark igång skulle vara en sensation. En sådan politiker skulle framstå som en jätte bland dvärgarna.

Jag skulle rentav kunna tänka mig att rösta på henne/honom henom.


21 kommentarer:

  1. Jag brukar säga "Det gick som tåget (konstpaus) gjorde förr"...

    SvaraRadera
  2. Om du visste vad Vi saknat dina kloka ord!

    Pär Green

    SvaraRadera
  3. Skönt att ha dig tillbaka, Max!
    Började nästan misströsta, men hoppades att du bara tagit en välbehövlig semester seglande runt i Egeiska havet.

    Du borde jobba på en opolitisk konsekvensanalytisk institution inom riksdagen som hade befogenhet att strimla alla galna förslag i en dokumentförstörare och spika upp siffrorna på anslagstavlan.
    Bim

    SvaraRadera
  4. Tack Dr. Max

    Inlägget är både roande och oroande.

    När man ser dina enkla beräkningar har jag svårt att förstå vilka rådgivare våra ledande politiker har i energifrågan. Någon av dem borde berättat om konsekvenserna av den politik som förs!

    Dessutom borde det gå att vinna väl på att lova medborgarna säker energitillförsel och lågt pris.

    SvaraRadera
  5. @Gunnar Strandell

    Du vet ju vilka rådgivarna är. Rockström-Holmgren-Rummukainen- SNF-WWF-Greenpiss-Kåberger-Helker/Lundström-Wijkman med flera "klassens ljus". Alla pekar dom ut den "gröna vägen" som den enda rätta. Därefter alla tusentals gröna journalister som sovit sig igenom NOämnena. Om nu Jonas Sjöstedt verkligen förlorat entusiasmen för den gröna politiken så skall vi väl vara själaglada för det för då är han ju faktiskt en av de första tunga politiker som vaknat upp - men tro inte att jag tänker rösta på honom för det. Resten av hans bagage är allt för belastande. Nu vill jag instämma med Expressen för en gångs skull "lyft hemligstämpeln på STASI-agenterna. Nu vill vi veta! Det kanske skulle leda till en nödvändig rensning bland våra politiker också!!!

    SvaraRadera
  6. Ja, sommaren har varit lång utan dina bloggposter.

    För att få till lite diskussion vill jag påpeka, att kraftvärmen är bortglömd.

    År 2010 producerades av alla kraftslag 144,8 TWh enligt Energimyndigheten.
    Av dessa var 19,1 TWh kraftvärme, varav industrin svarade för 6,3 TWh. Kärnkraften svarade för 55,6 TWh.
    Huvuddelen av skogens tillväxt ligger så långt bort från kraftvärmeverken, att det är oekonomiskt att tillvarata spillet från avverkningarna.
    Tillkommer minst 2 TWh el från naturgasbaserade kraftvärmen i Göteborg och Malmö.

    Målet för vindkraften är 30 TWh till år 2020 enligt riksdagens beslut. Det ger
    Vindel 30 TWh
    Kraftvärme 21 TWh
    Summa 51 TWh
    Då är vi alltså nästan uppe i den energimängd kärnkraften producerar. Resten kan kanske ordnas genom byte av vattenkraftens turbiner och lagring av vindkraftens överskott. 23 milj kr satsas nu på forskning på Gotland om det sistnämnda.

    Bilbränslets 90 TWh är dock olöst. Men vi får hoppas att oljepeaken förskjuts framåt i tiden, om utvinningen av skiffergas kommer igång i Europa på allvar.
    Martin

    SvaraRadera
  7. Kommenterande vänner:

    Med glädje och överraskning lapar jag i mig den uppskattning ni ger uttryck för. Min klimatskepsis började kännas sliten och det kunde inte hjälpas att frågan om fortsatt liv för Andas lugnt dök upp. Jag vill ju inte bli någon gökklocka som gal varje gång en dumhet kläcks.

    En månads avhållsamhet har gett perspektiv och jag fortsätter tills vidare. Hoppas hitta nya vinklar. Varken jag eller Andas lugnt är desamma som vid starten i januari 2009.

    Inte klimatfrågan heller. Det väntar en spännande tid då vi får se vad som händer med klimatklicken i EU:s förvaltning. Ska den få fortsätta linjen från glödlampan och begränsa effekten i våra dammsugare? Kanske hårtorkar och elspisar också? Ingen vet hur långt dumheten kan gå.

    Men först en rejäl ekonomikris.

    Vi hörs,

    Max

    SvaraRadera
  8. Skogstillväxten i Sverige är ungefär 100 milj kbm skriver du. Den uppgiften är riktig om menar fub.

    Du är dåligt insatt i Svensk energiproduktion.

    När du räknade upp elproduktionen så glömde du 12-15 TWh som produceras av biobränsleeldad kraftvärme. Det är inte bränsle från skogstillväxten på 100 milj kbm fub. Det är mest avfall typ grenar, toppar och bark. Totala användandet av biobränslen i Sverige är ungefär 130 TWh. Det allra mesta är bark, grenar och toppar. En mindre del från energiskog, halm och spannmål. Det rör sig om 10-15 TWh ungefär. Så länge det finns ett överskott på skogsavfall som bark, grenar och toppar så kommer lönsamheten att vara dålig hos annan biobränslehantering. Från skogen bedömer skogshögskolan och lantbruksuniversitetet att det finns ytterligare 50-100 TWh energi att hämta ur skogsavfall. Användandet av biobränslen ökar med 2-3 TWh/år, då i huvudsakligen skogsavfall.

    /Jan

    SvaraRadera
  9. Jan:

    Mycket intressanta uppgifter. Är du hygglig och ger några referenser för dina siffror.

    Tro det eller ej, men korrekta uppgifter är vad jag strävar efter. Skogsstyrelsen som jag tog min siffra ifrån skriver så här:

    "Om man slår ihop tillväxten på alla träd ser man att skogen i Sverige växer med drygt 100 miljoner kubikmeter varje år."

    Om de i tillväxten inte medräknar grenar (och för den delen barr, kottar och frön) är deras uppgift minst sagt vilseledande. Inga träd växer som nakna stammar. Att stubbar och rötter inte inräknas tror jag mig veta eftersom det är skogsföretag som räknar. Tillväxt är de likafullt.

    Som vanligt är det människor med egna intressen inblandade och då är uppgifter ofta manipulerade.

    Kan du leda mig in på referenser som ger garanterad korrekta siffror i termer man inte behöver vara virkeshandlare för att förstå ska jag med nöje skriva en särskild bloggpost om hur mycket energi som binds av fotosyntesen i skogen. Och hur mycket son är åtkomligt för Sveriges energiförsörjning.

    Jag vill visa i vilken utsträckning landet kan klara sig på naturtillgångar inom våra gränser.

    Tack för din kommentar. Hoppas höra från dig igen.

    /Max

    SvaraRadera
  10. Max

    Här är lite siffror från SCB.

    http://www.scb.se/Pages/TableAndChart____24656.aspx

    Siffrorna där anges PJ istället för TWh som vi använt här. 1 TWh = 3,6 PJ

    Idag eldas nästan alla fjärrvärmeverk med biobränslen och bränslepellets har blivit en stor produkt för villauppvärmning. Sopor är det näst största bränslet efter träflis som används i fjärrvärmeverk.

    På 35 är har biobränslen ökat från ungefär 50 TWh till ungefär 130 TWh. Då var det nästan bara skogsindustrin och bönder som använde biobränslen som energikälla. Exempelvis så dumpades bark som skogsindustrin inte förbrukade själva i deponier.

    Att jag känner till det här med biobränslen så väl beror på att jag jobbat många år med fjärrvärme. När jag började jobba på 70-talet så var fjärrvärmen inte så utbyggd. Då var huvudsakliga bränslet olja. Under slutet på 70-talet och under 80-talet ersattes oljan med kol och träflis/bark i de flesta värmeverken. Sedan början på 90-talet har träflis och bark ersatt det mesta av koleldningen i våra fjärrvärmeverk. Dessutom har fjärrvärmen byggts ut mycket under den här tiden.

    SvaraRadera
  11. Anonym torsdag (Jan?):

    Tack för informationen. Redan en ytlig titt på Sveriges energiförbrukning visar att landet importerar runt 60 procent av sin energi (50 procent om vi klassar kärnkraften som svensk fast uranet importeras).

    Att vi går magrare tider till mötes om/när de fossila bränslena faller bort är ganska klart. Förbjuder man dessutom kärnkraften blir det än värre.

    Dilemmat är intressant och jag ska titta närmare på frågan.

    /Max

    SvaraRadera
  12. Hej Max

    Jag glömde skriva min signatur "Jan" under förra inlägget.

    Går man tillbaka 35 är i tiden var 75% av svenska energiförbrukningen fossil. Den har nu minskat till 50%.

    Eftersom användandet av biobränslen fortsätter att öka och även lite vindkraft tillkommer, så kommer de "förnyelsebara" energikällorna vara en större andel av svensk energiförsörjning än fossila bränslen inom några år.

    Hittills har det varit ganska lätt att ersätta fossila bränslen med biobränslen. Det är i huvudsak uppvärmning av bostäder och lokaler där biobränslen idag blivit det mest använda bränslet.

    Det mesta av de fossila bränslena används idag för transporter. Där är det inte lika enkelt att ersätta fossila bränslen med biobränslen.

    Jan

    SvaraRadera
  13. Prognosen för oljeproduktionen enligt vissa (e.g. Aleklett) verkar vara fortsatt platå en tid till, eller lätt nedåtgående, men enligt andras önsketänkande, fortsatt evig ekonomisk tillväxt (EU). Det går förstås inte ihop utan vi kommer att få se att några som kan betala eller har olja, får, och andra blir utan och deras tillväxt kraschar.

    I värsta fall kraschar hela världsekonomin som dominobrickor med anarki till följd. Men om man utgår från att den inte gör det, utan bara vissa regioner kraschar, så:

    Om man utgår från att Sverige kan betala ytterligare en tid till och under tiden efterhand kan utveckla effektiva metoder för att successivt transformera trä till drivmedel för att ersätta Sveriges nuvarande huvudanvändning av olja, transporter, och att energiåtgången för denna transformation kommer från en annan energikälla, t.ex. kraschprogram för kärnkraft, överskott på vindkraft eller dylikt, kanske det går att få ihop?

    Glöm inte att hoppet är det sista som lämnar människan.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Förstår inte ditt resonemang överhuvudtaget. Kärnkraft kan utan problem ersätta vår fossila energiförbrukning. Har vi behov av flytande kolvätebränslen så kan vi tillverka detta med kärnkraft till en kostnad under dagens oljepris. "Problemet" med minskande oljeutvinning är helt och hållet konstruerat.

      Sen verkar det som om "peak-fossil" uteblir helt detta sekel med tanke på shale-gas och olja. Gaspriserna har redan rasat i USA och då är ändå utvinningen bara i sin linda. Nu pågår nya shale-projekt för fullt runt om i hela världen. Vi kanske har att se fram emot oljepriser runt 25 dollar under lång tid framöver.

      Radera
    2. Det år de höga olje- och gaspriserna som gör det lönsamt med shaleolja och -gas. Om oljepriserna stabiliserar sig på 70-80 $/fat eller lägre så upphör investeringarna i shaleolja. Det är ungefär samma sak med oljesand som faktiskt redan idag är en betydande del av världsproduktionen. Med oljesand är det t o m så att om oljepriset sjunker under 50-60 $/fat så stoppas produktionen. Det är väldigt osannolikt att oljepriset sjunker under 45 $/fat och under 70 $/fat kommer oljepriset bara att vara i korta perioder. Utvinningskostnaderna för Shaleolja och oljesand gör att det troliga världsmarknadspriset för olja kommer att vara på 80-100 $/fat under ganska lång tid framöver. Tillfälligt kommer priset att kunna vara både högre och lägre än det.

      /Jan

      Radera
  14. Ett alternativ är ju, ifall batteritekniken utvecklas, att fordonsparken successiv ersätts med elbilar, och då handlar det ju inte om 90 TWh utan kanske hälften(?) i slutändan, 45 TWh för fordonstransport då eldrift har mindre förluster. Om man räknar baklänges:

    90 TWh olja ger kanske effektiv energi på drivhjulet i bästa fall 30TWh.

    10% förlust i elmotor så behövs 33TWh.
    +
    10% förlust i batteri så behövs 36TWH.
    +
    10% förlust vid laddning så behövs 40TWh.
    +
    10% förlust vid distribution så behövs 44TWh från kraftverket.

    Så elkraften skulle då behöva producera 44TWh mer per år. Scenariot för transformationen utspelas förmodligen under ett antal decennier.

    Verkar fullt möjligt förutsatt att batterierna blir tillräckligt bra. Och att politikerna satsar på ny kärnkraft och vindpropellrar i god tid.

    SvaraRadera
  15. Batterier, liksom kolväten, är ett sätt att ta med sig lagrad energi för att t.ex. driva ett fordon. Kolväten är inom överskådlig framtid helt överlägsna batterier vad avser specifik energi (dvs. räknat i J/kg eller kWh/kg), för bensin 11 kWh/kg jämfört med t.ex.Li-batteri på 0,2 kWh/kg, dvs. en faktor >50. Nu är verkningsgraden drygt fyra gånger större för en elmotor, vilket hyfsar kalkylen, men enkelt uttryckt, för varje liter bensin behöver du släpa med dig ca. 50/4,5 ~ 11 kg batteri. En "full tank" på 50 liter motsvarar således 550 kg batteri för att driva dig framåt.

    Om man föredrar elmotordrift istället för förbränningsmotor är bränsleceller (baserade på kolväten eller väte) ett något bättre alternativ, ca. 0,5 kWh/kg. Det mest effektiva är dock att låta en förbränningsmotor driva en generator som driver elmotorn :-)

    Denna enkla kalkyl, liksom många av Max, har en förmåga att aldrig lyftas fram i debatten.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Bra skrivet Kalle!
      Liksom dr Max visar du att bara man har grunddata är det ingen stor konst att räkna vidare.

      Jag passar på att ännu en gång komplettera med tankning och batteriladdning.

      60 liter, dvs 50 kg, bensin tankas på fem minuter.
      (5 minuter är 0,08333 h)
      "Effekten" blir:
      P= (50kg*11kWh/kg) /(0,08333h) =6600kW

      Verkningsgraden hos elsystemet hyfsar kalkylen så att 1/4 behövs dvs, 1650kW.

      Med 3*400V behövs säkringar på 1400A.

      Byte av hela batteripack är en annan lösning, men det förutsätter att man kan komma överens om ett modulsystem med standardiserade gränssnitt som inte är hämmande för vidare utveckling.

      Långsam laddning, 4-8 timmar, duger för bilar som inte körs längre än 500 km i ett sträck.

      Radera
  16. Ekonomifakta, som ägs av Svenskt Näringsliv, anger biobränslens tillförsel av energi till 141,5 TWh år 2010. Det blir (avrundat) 23% av den totala energitillförseln.

    Källa:

    http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Energi/Energibalans-i-Sverige/Energitillforsel/

    SvaraRadera
    Svar
    1. Biobränslen står för 23% av bruttotillförseln, men ser man till förbrukningen så är biobränslenas andel c:a 28%. Det beror på att kärnkraften har energiförluster på c:a 110 TWh/år i form av kylvatten ut i havet.

      /Jan

      Radera
  17. Tyskland är på en stadig väg mot fattigdomsmålet:http://ing.dk/artikel/131141-energiskifte-kan-tvinge-tyskere-ud-i-fattigdom

    SvaraRadera