2012-03-23

Fossilbränslelandet Danmark och koldioxidkampen



EU:s koldioxidparanoia

EU har fortfarande kvar systemet med halvårsvis roterande ordförandeskap även om funktionen kommit i skuggan av Unionens fast tillsatte ordförande (nu Herman Van Rompuy). Perioden 1 januari-30 juni 2012 är Danmark ordförandeland med statsminister Helle Thorning-Schmidt i spetsen och danske klimatministern  Torsten Lidegaard som mannen som håller i yxan.

Miljöministrarnas Brysselmöte den 9 mars 2012 om Färdplan 2050 (som det plötsligt blev så tyst om) var ett prisat danskt initiativ. Men Polen lade in sitt veto mot planen, och den som letar träget kan hitta klimat­kommissionären/ danskan Connie Hedegaards förtrytelse över den sortens oansvariga demokrati.


Det kryper i den eurokratiska myrstacken i Bryssel/Strasbourg där koldioxidmaffian odlar sina tvångstankar. Polen ska minsann få se. Bara den lilla friktionen med Kina om koldioxidavgifter på flyget, kinesernas exportförbud för sällsynta jordartsmetaller och tvekan att fullfölja kontraktet om Airbus superjumboplan sorterats ut.

Fossilbränslelandet Danmarks klimatprofil

Danmark har ett oförtjänt gott rykte som starkt engagerat i klimatkampen/ försöken till koldioxidreduktion. Söker man på Google med sökorden “denmark energy production” får man rader av länkar till dansk vindkraftsproduktion.  Landet har skapat en falsk bild av sig självt som vindkraftsdrivet. I själva verket är Danmark EU:s näst största olje/gasproducent (efter Storbritannien) och har per invånare större koldioxidutsläpp än Sverige: nominellt 46 megaton/år, 8,4 ton/invån/år, LULUCF-justerat 8,8 ton/invån/år; Sverige nominellt 49 megaton/år, 5,3 respektive 2,0 ton/invån/år.


(Enstedverket vid Aabenraa Fjord har norra Europas största kolhamn. Kol från flera världsdelar fraktas på stora kolfartyg till Enstedverket varifrån en del vidarefraktas i pråmar till andra jyska och fynska kraftverk. Den övervägande delen av den danska elproduktionen bygger på koleldning.)

Danska kolkraftverk: Danmark bränner inte bara egen olja och gas för energiproduktion; man importerar dessutom stenkol till sina kolkraftverk: 7 421 ton år 2009 (Sverige 2 253 ton).  Åtminstone 16 kolkraftverk är strödda över landet. Enstedverket, ett kolkraftverk med 626 MW installerad effekt långt söderut på Sönderjyllands östkust, har Nordeuropas största kolhamn.

Dansk olje/gasproduktion: Danmark hade turen att få olje- och gasfält i sin ekonomiska zon i Nordsjön på 1960-talet då gränserna drogs. Produktionen kulminerade år 2004 och fortfarande 2009 var den 262 100 fat olja/dag (15,2 miljoner kubikmeter/år, 13,7 miljoner ton/år) och 9 miljarder kubikmeter gas per år. En gasledning går från fältet Valdemar via Malmö till Göteborg. Man kan anta att alltsammans bränns upp. 13,5 miljoner ton olja innehållande 84% kol, C, ger överslagsmässigt 13,7x0,84x3,7=42,6 miljoner ton, megaton CO2.  En kubikmeter naturgas avger ca 2 kg CO2 vid förbränning vilket ger 18 miljarder kg (18 miljoner ton) CO2 från den danska gasen.


Enligt denna köksbordskalkyl bidrar Danmark genom sin olje/gasproduktion med 42,6+18= 60,6 megaton koldioxid/år globalt. I och för sig ganska obetydligt, i samma storleksordning som Sveriges nationella koldioxidutsläpp 49 megaton/år. Lägger man ihop Danmarks dubbla bidrag blir de 46+60,6=106,6 megaton/år, 19,4 ton/invån/år.

Danmarks oljeproduktion 0,3 miljoner fat/dag bleknar dock när den jämförs med Rysslands 10,5 miljoner fat/dag och Saudiarabiens 8,8 miljoner fat/dag. Även EU:s största producent Storbritannien med 1,5 miljoner fat/dag är en liten spelare i sammanhanget. (Norge som producerar 2,4 miljoner fat/dag är inte med i EU.)

Dansk vindkraft en skuffelse

Sedan 1980-talet har Danmark uppmuntrat elproduktion med vindkraft genom bidrag och skattelättnader. Det finns nu fler än fyratusen vindsnurror på land och 3-5 vindkraftparker till sjöss. Vestas Wind Systems A/S  var länge världens största företag i branschen men nu har det gått för dem som för finska Nokia på mobilfronten. På tre år har aktiekursen fallit från 390 till 60 kronor. Den bittra sanningen är att folk börjat tröttna på den förfulande, dyra och lågpresterande vindkraften. 



Fristående värderingar ger också vindkraften dåligt betyg. År 2009 lät det amerikanska Institute för Energy Research den danska tankesmedjan CEPOS (Centrum för politiska studier) undersöka elexporten från Danmark och de ekonomiska konsekvenserna av den danska vindkraftsindustrin. Studien fann att danskarna betalar de högsta elpriserna i EU (delvis för att subventionera vindkraften), och att kostnaden 2001-2008 för att spara ett ton koldioxid i genomsnitt var 647 DKK (776 SEK). Som ett resultat var Danmarks BNP 1,8 miljarder DKK  lägre än vad den skulle ha varit utan subventioner till vindkraftsindustrin. CEPOS beräknade att 90% av arbetstillfällena inom vindkraftsindustrin hade överförts från andra tekniska branscher. 

 Ibland blåser det inte.

Enligt analysen producerar vindkraften ingalunda några påstådda 20 procent av Danmarks el. År 2006 gav den bara omkring 5% av årskonsumtionen och genomsnittet 2003-2008 var 9,7%.

Åren 2001-2008 måste västra Danmark exportera (kunde inte använda) i genomsnitt 57% av vindkraften och östra Danmark i genomsnitt 45%.  Överflödet såldes till spotmarknadspriser i Tyskland, Sverige och Norge. Det sannolika värdet på sålunda exporterade subventioner 2001-2008 beräknades till 6,8 miljarder DKK. Ännu större väntas beloppen bli efter starten av Anholt Offshore Wind Farm 2015.


Ögonblicksbild av läget för det danska elnätet. Från Energinet.dk.

(Därtill kommer nöjet för skåningarna att betala extra hög eltaxa pga närheten till Danmark vars plötsliga underskott i vindkraftsproduktionen bland annat ersätts med importerad svensk kärnkraft/vattenkraft.)

CEPOS-rapporten utlöste en storm av kritik från de rättänkande i Danmark. Den påstods vara betald av USA:s kol/oljelobby och genomgående baserad på felaktiga antaganden. Den intresserade kan finna länkar till CEPOS rapport Wind Energy: the Case of Denmark och till en vindkraftsförsvarande artikel Danish Wind Power: Export and Cost av sju professorer och en handfull lägre rankade forskare som referenserna nr 27 och 28 här.

Danmarks energiprofil

Danmarks image som ett i stor utsträckning vindkraftsdrivet land är falsk. Den riktiga bilden av landets energiprofil är att man främst bygger på olja och gas från egna fält i Nordsjön. Därtill kommer import av utomeuropeisk stenkol till 16 stycken kolkraftverk som producerar 22% av landets energi (48% av elen och 22% av fjärrvärmen). Danmarks Klima- Energi- og Bygningsministerium säger själv på sin hemsida: ”Energiforsyningen i Danmark baserer sig på olie, gas, kul og vedvarende energi.” 



Även om den hajpade vindkraften producerar 19% av elen är det endast av elförbrukningen (36 204 GWh, 130 PJ), inte av landets totala energiförbrukning på 814 PJ. (PJ = petajoule, 1015 joule. 1 PJ är ca 278 miljoner kWh.)  Räknat på energin bidrar vindkraften med 25 PJ av 814, dvs med tre procent.

Aktivister protesterar mot Amager kolkraftverk i Köpenhamn

Som varje modern ekonomi är Danmarks baserad på de fossila bränslena kol-olja-gas. Man kan tycka hur illa man vill om den saken, men det är ett faktum man alltid hittar bakom de officiella kulisserna. Varför det i tio år varit en politisk blamage att erkänna så självklara förhållanden kan man fråga sig.

Nya tider

En förändring är på gång. Människorna är trötta på klimatpolitikernas lögner och deras tomma hot om väderkatastrofer som kostar skjortan vid bensinpumpen och på elräkningen men som aldrig kommer. (Av svenska bensinpriset ca 17 kr/litern går 10 kr till svenska statskassan.) De stora politiska rörelserna har redan insett att löften om att rädda världens klimat inte lockar väljare längre. I USA nämner varken demokrater eller republikaner ordet climate i uppvärmningen inför presidentvalskampanjen. Kanada har lämnat Kyotoprotokollet för att utan dryga koldioxidböter kunna exploatera sina oljesandstillgångar. I Storbritannien backar premiärministern ut ur EU:s kvävande famntag och vill ”Commit suicide more slowly” (begå självmord långsammare). I Frankrike skulle varken Nicolas Sarkozy, François Hollande eller Marine Le Pen drömma om att ta upp något så efemärt och av gudarna styrt som klimatet inför presidentvalet 22 april and 6 maj 2012.

Även Sverige i utkanten av den beboeliga världen är på väg att svänga.  Människorna tror inte på klimatkris längre, de köper inte etanolbilar, åker inte med SJ (om de inte är politiker), vill hellre ha Förbifart Stockholm än järnvägstunnel genom Hallandsåsen. Klimatsmart är ute. Det vet både Fredrik Reinfeldt och Stefan Löfven. Personligen tror jag att Jonas Sjöstedt som satsat Vänsterpartiets överlevnad på klimatfrågan får ett beskt piller att svälja vid valet 2014. Likaså damerna i Centerpartiet som verkar tro att ett glatt ansikte döljer tomheten i miljöargumenten.

Endast självmordsbenägna politiker är dumma nog att lova väljarna fler vindkraftverk och högre koldioxidavgifter inför nästa val.


 

18 kommentarer:

  1. Lysande skrivet! Vad fordras egentligen för att väcka upp våra idioter till politiker? Jag är så utled på att ständigt höra de oförbätterliga försöka driva fram kärnkraftens omedelbara skrotning. Jag åsyftar dessa som med tindrande ögon bräker "hållbart". Mötet i Uppsala i veckan där AGRONOMEN Rockström stämplades som Sveriges farligaste man (en total bakåtsträvare som utnämnt sig själv till framtidsorakel och klimatforskare)är blott ett litet fall framåt. En ropandes röst i den massmediala öknens totala undertryckande av sanningen.

    SvaraRadera
  2. Läser detta fra ei hytte i Trollheimen, Norge. Dagen är räddad, lyset kommer fra Sverige.
    Max, vem Du nu er, sluta ej med denne blogg. Jag lever på den i flere dager og du får stadigt fler läsare.
    HBj

    SvaraRadera
  3. HBj:

    "Fra ei hytte i Trollheimen" - jo jag tackar. Det låter något det. Morsomt att du tar dig tid att läsa om koldioxidnojan i en så skön miljö. Om AGW-maffian hade rätt skulle all snö och is på Dovrefjell för länge sedan ha smält bort men jag gissar det icke har hänt.

    Hälsningar,

    /Max

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ovanligt lite snö i år, en halv meter rutten snö utanför hytta efter siste ukens blidväder.
      Men vintern er ikke slut, det kommer mer till påska. Ser fram mot vårens skidturer på högfjellet.
      HBj

      Radera
  4. Grattis Max!
    "Ljuset kommer från Sverige." Kan bara instämma. Du är mycket mer uppskattad än du anar. Man längtar efter varje inlägg. Du bygger kunskap hos oss vanliga människor som vi annars inte orkat rota reda på.
    Tack!
    Bim

    SvaraRadera
  5. Max!

    SEK 776:- för att spara ett ton koldioxid är mycket.

    Fransmännen, Vattenfall och Norrmännen i Mongstad har erbjudit CCS-teknik för SEK 300:- per ton.

    Den svenska koldioxidskatten på bensin och diesel är SEK 1000:- per ton.

    Vi accepterar alltså en CO2-skatt som väl täcker även dåliga lösningar för att kompensera för utsläppen. Ändå påstås det att vi bör ha dåligt samvete om vi använder bil.

    I själva verket är det ju tvärtom. För varje kilo CO2 bilen släpper ut betalar du tillräckligt för att ta hand om tre kilo. Och det har du gjort sedan 1991!

    Om CO2 försämrar klimatet har svenska bilister ingen klimatskuld, men ett rejält tillgodohavande!

    För det är väl inte så att Svenska regeringar tillhör det här gänget fast i 1000 gånger större skala:

    http://www.kristianstadsbladet.se/inrikes/article1612671/Skickade-bluffakturor-for-miljoner.html

    SvaraRadera
  6. Gunnar Strandell:

    Intressant kalkyl. Nog har vi väl känt på oss att staten skor sig extra för att hjälpa oss medborgare "rädda klimatet".

    /Max

    SvaraRadera
  7. Max!
    Min "räddningsinsats för klimatet" ligger på SEK 300.0000:- + moms i summerade direkta utgifter sedan 1991.

    Jag hoppas få lite utdelning i år, med bra is på Studenternas på söndag och perfekt vind till Lidingö Runt 12 maj.

    SvaraRadera
  8. Gunnar:

    Är det en Vindö 30 jag skymtar bland dina seglingsbilder? Då har du något att täcka av och putsa på när vårsolen börjar värma.

    /Max

    SvaraRadera
  9. Max!
    Jag seglar Albin Alpha nr 106 "Highland".
    Hör av dig om du vill vara med under Lidingö runt 12 maj, eller om du föredrar att med familjen på en av transportseglingarna från och till Södertälje.

    Erbjudandet gäller självklart för alla andra intresserade.

    Båtlåten är "Highland" med "One more time" och vi skålar i "Highland Park" vid ankarsupen efter dagens vedermödor och då småttingarna somnat.

    Länk:
    http://www.youtube.com/watch?v=6Nl8Ws6pj3M&feature=list_related&playnext=1&list=AL94UKMTqg-9A90E-9AwgRE72VPAG2wfTr

    SvaraRadera
  10. Återigen, tack för intressant och uppiggande läsning, dr Max.
    Hörde nyligen i en nyhetssändning (hoppas jag uppfattade det rätt) att IT- och energiminister AnnaKarin Hatt tillbakavisat ett danskt förslag (inom EU) att ålägga medlemsländerna en årlig minskning av elkonsumtionen med 1,5 %.
    Svensk industri gynnas inte av en sådan ordning, skall hon ha uttryckt (ungefär). Hon vill hellre satsa på energieffektivisering. Ovanligt klokt sagt av en C-politiker, även om hon inte nämnde hur denna effektivisering skall gå till. Måhända gömmer sig nya skattepålagor på elkonsumtionen bakom hennes hennes uttalanden (?). Men, men, gärna effektivare användning inom alla energislagen.
    Vidare kan man fundera över "danskdjävlarnas" (skrivet med glimeten i ögat) utspel; vad döljer sig där bakom....?
    //Anders

    SvaraRadera
  11. Mycket välskrivet och klokt. Danskarna har förstört nog för Sveriges energiförsörjning!

    SvaraRadera
  12. Applåder!

    Jag har redan försökt sprida denna din lysande postning till så många som möjligt!
    Shakespeare hade rätt! "There is something rotten in the state of Denmark!"

    SvaraRadera
  13. Hå-HUM
    Och det ska man höra från folk som placerade ett kärnkraftverk 8 km. från ett relativt vänligtsinnad grannlands hufvudstad i en region som inom en 150 km´s radius husar inte mindre än en femtedel av skandinaviens samlade befolkning :-)
    Bortset från detta har Max ju helt rätt , bara för att det nuvarande klimat passar os någonlunda ska vi kunna bevara det i dets nuvarande skepnad är ju befängt - !
    Utgångspunktet är fel - , det finns ingen konstanter när det handlar om klimatet, endast milliarder af variabler som interagerar på sätt som vi varken vet något om eller har något inflytande över - , att göra statistik och prognoser på bakgrund av 150 års klimatutveckling är löjligt, 150 år är en milliontedel af ett nanosekund i klimatets utveckling, och dessutom kan alla mätningar från före 1921 inte användas i vetenskapliga sammanhang da man inte före 21 hade instrument som mätte med en noggrannhet som krävs for vetenskaplig validitet - !
    Dessutom är co2 bokföringen löjlig då endast insättningar räknas , men inte uttagen, t.ex. förbrukar USA ´s produktion af vete och majs mera co2 än alla utsläpp i landet tillsammans (Majs 11 gånger skördat vikt och vete 5-7 gånger!) Träd absorberar bara 1 till 1 !! Och det ska vara våran räddning!
    John Christensen

    SvaraRadera
  14. Hej Dr Max!
    Jag tog mig friheten att använda ditt inlägg i ett försök att kommunicera med en "Anita Ullman":
    http://anitamenar.wordpress.com/2012/04/04/vems-arenden-gar-vindkraftmotstandarna/

    Undras om jag får något svar, eller om hon ens släpper igenom mitt inlägg...

    SvaraRadera
  15. John Christensen:
    Ähum. Ett par utdrag här, ur
    "ARBETSRAPPORT Nr. 710"
    från
    Kulturgeografiska institutionen:

    "3.3 Koncessionsärendet och kontakten med Danmark, 1968 till 1970

    En viktig aspekt i historien om Barsebäcksverkets lokalisering och senare nedläggning är att
    Danmark tidigt spelade en roll som part i de samtal som fördes under koncessionsärendet. Att det tilltänkta kärnkraftverket skulle kunna ha en påverkan på Danmark var alltså något man från
    svensk sida redan tidigt var medveten om. Det rent formellt första mötet skedde den 8:e maj 1968 i Köpenhamn där RFK:s ordförande Torsten Magnusson diskuterade tillsammans med
    Sundhedsstyrelsen (Danmarks motsvarighet till Socialstyrelsen) det ”utbyte av information om
    föreliggande planer på uppförande av kärnkraftverk på ömse sidor av Öresund”.
    Danmark hade vid denna tid egna planer på att anlägga flertalet kärnkraftverk på Själland. 49 Upphovsmännen var den danska industrin tillsammans med de danska institutionerna Atomenergikommissionen,
    med ordförande Hans Henrik Koch, och forskningsinstitutet Risø, som leddes av nobelpristagaren Nils Bohr, som dessutom var Kochs vän. 50 I och med detta väcktes ingen kritik mot Barsebäck. I november kontaktade den danska Atomenergikommissionen Finansdepartementet för att diskutera Barsebäck.
    Kort därefter lämnade Sydkraft den 20:e december 1968 in sin koncessionsansökan för
    byggandet av den första reaktorn Barsebäck 1 (B1) till RFK. Uppgiften hos RFK var att göra en
    preliminär säkerhetsredovisning och utöka och pröva ansökan för att sedan delge resultatet till
    DFA vilka sedan skulle yttra sig i ett remissvar till Industridepartementet. Den första
    diskussionen rörande koncessionsansökan hölls den 22:a maj 1969. Här framkom för första
    gången också en notering gällande den stora befolkningsmängd som 1969 återfinns i närområdet
    ca 20 km från lokaliseringsplatsen (se Figur 4 på nästa sida). 51 Vad som menas med närområdet
    och storleken på befolkningen framgår inte ur mötesprotokollet. Befolkningstalen på följande
    orter var 1969 sammanlagt 1 019 929 fördelade på Malmö (259 923 inv.), Lund (64 790 inv.),
    Kävlinge (13 704 inv.), Lomma (10 690 inv.), Burlöv (11 249 inv.), Landskrona (36 800 inv.)
    och Köpenhamn (622 773 inv.). 52 Detta är att jämföra med exempel som kommit upp vid två
    tidigare möten där de mest befolkningstäta exemplen har varit ett amerikanskt kärnkraftverk med 250 000 invånare inom en 20 km radie och ett brittiskt 250 000 invånare inom en 10 km radie. 53
    Vid mötet den 22:a maj beslutades att Barsebäck skulle jämföras med amerikanska normer och
    policys och höra om det finns några danska invändningar. 54"

    Siffrorna som är utspridda i texten hänvisar till diverse fotnötter som jag inte tog med.
    Här är hela rapporten:
    http://www.google.se/url?sa=t&rct=j&q=&esrc=s&source=web&cd=8&ved=0CHEQFjAH&url=http%3A%2F%2Fuu.diva-portal.org%2Fsmash%2Fget%2Fdiva2%3A293263%2FFULLTEXT01&ei=hWh8T-qKA6bQ4QSx4NDXDA&usg=AFQjCNHK9FolAXVGdD2JoDqv3Da5JxCq-w

    Ursäkta om jag stökar till det, men Dr Max kan säkert rätta till om det ser för jävligt ut.

    SvaraRadera
  16. Ironi, humor och glimten i ögat går ibland förlorad på skrift lol - !
    Jag är väl bekant med förhistorien , och personligen tycker jag att det är ett självmål av dimensioner och en fruktansvärd kapitalförstöring att lägga ner verket innan dets tid hade nyttjats till fullo - ! Bara för att täckas en liten världsfrälsare-elit och deras påhejare !!
    Människor som nämnar barsebäck i samma andedrag som tjernobyl och threemileisland har ju ingen aning om verklighetens värld !
    Låt det vara, innan vi kommer för långt "Off topic"
    John Christensen

    SvaraRadera
  17. John, jag har läst för många galenskaper från klimathotsmånglarna för att kunna skilja på verklighet och ironi ibland...

    SvaraRadera